• Nem Talált Eredményt

Brieflicher Sprach- und Sprech-Unterricht für das Selbststudium der schwedischen Sprache : 24. Brief, Abschnitt 462-469, 47. und 48. Lektion

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Ossza meg "Brieflicher Sprach- und Sprech-Unterricht für das Selbststudium der schwedischen Sprache : 24. Brief, Abschnitt 462-469, 47. und 48. Lektion"

Copied!
16
0
0

Teljes szövegt

(1)

G e s c h ü t z t u n t e r N r . ' 1 0 5 3 G 0 u n d 1 0 6 3 6 6

B R I E F L I C H E R S P R A C H - UND S P R E C H - U N T E R R I C H T für das

SELBSTSTUDIUM DER SCHWEDISCHEN SPRACHE E m i l J o n a s

D ä n i s c h e m W i r k l i c h e m K a m m e r r a t

unter Mitwirkung von J o h n W e s t e r b l a d

C h a n c e l i e r d e l a L é g a t i o n fc-' de S . M. l e R o i d e S u è d e e t d e N o r v è g e y g

ALLE RECHTE VORBEHALTEN

C. G. M o r é n

O b e r l e h r e r a m T e c h n i k u m z u Ö r e h r o

ALS MANUSKRIPT .GEDRÜCKT

24.Ше| ! Schwedisch

AbS4flinitt

4 6 2 - 4 6 9

©rommatiiclicä 3nßalt8i)eqe№uiä: D i e « U f S o e r b e n [ 4 6 7 ] . « B e g r i f f b e § § Ü f 8 u e r 6 u m § . 1 . b l i f v a ; 2 , b r u k a ; 3 . b ö r a · 4 . f ä ; 5 . k o m m á ; 6 . k a n n a ; 7 . l á t a ; 8 . l a r a .

4 7 . u* 4 8 . g e f t i o n .

A t t r e n s a v ä r a f ä d e r s spr&k fr&n a l l a f r ä m m a n d e t i l l s a t s e r o c h · M e r k a l l a d e t tili s i n f ö r s t a r e n h e t ä r e u berttttigad o m s o r g f ö r e t t tritt f o l k , s o m u n d e r d e m ä n g f a l d i g a s v d r a Öden, d e t underg&tt,.

l i k v ä l a l d r i g f ö r l o r a t s i g sjttlf.

®ie ©pradje ber 5Borfat>ren »°»< a a e 1 1 f t ™ h e n a u f ä ß e n ju reinigen unb fte in ihrer ecften 3!eiurfit luieberheräuftellen, ift eine berechtigte p r f o r g e für ein frcieä SSotf, baä roährenb ber vielfältigen fcrfueren Schicffaläfchtäge, bie eä erlitten, bennoch niemals [ich felbft nerloren Bat.

(2t. 3 . » M i § ö p t e n . )

4 6 2 . B . S e u t f d j e Ü b e r f e t t u n g j u SBttcf 2 8 .

E D i c icfy bas i T o d j e r t g e h e u l i n ä r ä i j t m n f e l r e d i g i e r t e .

( g o r t f e f f u n g . ) '

^m me r meffr gewann [tillvann mig] icff baä «Pertraueh meine® «Priitgipat®. g n einer offenherzigen ©tuube ffatte icff iffm gejagt, baff, wie feft [styf] Jeff in. ber [eiteuben 2lb·

teilung aucff fei, bennocfj mein eigentliche® gelb bie Kunftfritif fei, unb gemeutfam ipaffeten wir mit oerjioeifelter 2tu§bauer [förtviflans ikärdighet] nacff Küuftlern auf bent ©ebtete ber Tramatif ober ber Tonlunft au®, bamtt tcff meiu tritifcffes Stdjt für bie guten «Bemoffuer Kräffroiufel® leuchten laffen. iounte.

©dpiefflich an einem Sage im grüfffaffr iam ber Sffefrebaiteur [lmfvudredaktör]

gaitj auffer 2ltem [med andan 1 halsen] nacff bem (Bureau, warf einen Teig au® Sßeisen·

mefft, ben bie grau ¿um ©ären [att jäsa] auf einen ©toff »out „Scffmebifcffen «¡Ritbürger"

geftettt ffatte, um, ¿ertrümmerte • ein .«Riefeiiei, über ba§ icff gerabe unter bem Titel: „Sin

«Pffänomen in ber Tierwelt" fcffrieb, unb fcffrie:

„§err, bie Trebeüi ift in ber ©tabt!"

„Sa® märe be§ Teufel® [äh fah] . . : " ,

MF.TH. TOU3S.-L., SCHWKD. OniG-U-Ii. — 385 — 24

(2)

( » r i e f 2 4 i f i o

3>mtfäe llberfeliiitfl)

· „Ra, iß ßabe fie roiebererfaunt; iß ßn6e fie i» Ntalrnö gefeßen, unb eS iit um fo fieberet roetl fie tm©aftß«ufe [gästis] abgeftiegen ift, unb feas Dienftmäbße, beS ® o L 3 ' f a a t b a f i fie brei Koffer ßat, ßrecfhß augiänbifß fprißt unb ein Reißen gab, fie mofie zn S ' g i e r ßaben, um bte Keßle ju itären, oerfteßen ©ie, Herr!" 3 9

„SBirb fie beim ßier ionjertieren?"

©eroife, zum Kncfucf, mirb fie baS, ba§ merben ©ie rooßl begreifen, ©unten mir uns ... benJracfz« fommen, rorfinbj« baS ©praßroßr ber öffentiißen Nieinunt W Kräßro fei

a m i ] d > e n ^ ^ ^ ^ * - ©aftßaufe uufere R ß roar fißerliß auß „ißt ber ©aße abgeneigt, aber ba eS gerabe ber Auaenbtii

s ä ; ? * *

9

"

,9t

"

trt

"' » * * W ^ S ä

n * 3 i u 5 e [ , U , t e r n l i e u 5 " « n b e n beS © e f a n g e S mirb aaiu fißer H S y S S T f b i e i11 bet" Augenbiicf «u uns 'getaugt, mo bfe Reiümg

9e b v u c f t rocvbe'1 l l l l b ™ >'ns unferen Sefern mitzuteilen beeilen [haste]

R e t i a S r e b e l l i ift in K r ä ß m i n f e f !

„ „ , ,6 i e' b i e7afj tl9 n r i n U!b e m @ ü b e" ' b i e ai'f b e" «ovaeßmften Süßneu ber »Bett Saufenbe u babe mal! Saufenbe mit btefem unergrünblißen, ßerriißen ©aitenfpiel beraufßt ßa b«S bte »orfeßung einmal ober etmgemale tu einem Raßrßunbert in eine tebtiße Rrauenbr ft m oerbevgen behebt roar] fie ß«t bie eiufaße Hatbigung, bie mir in unferem fie nra S m L e ber oeremteu 3Aa,eüät ber Anmut, berKunft «nbbeS ©enieS ermeifeu'tonnen, « . ß t oevEßmä l tfret tß fteßt fte ßoß genug, em Befcnberes ©eroißt barauf 31t tegeu bau a u ß Kräb-

«Pfl ß t Bet bem fommenben [bhfvande] Koujert, für roelßeS bie Reit uoß „ißt beftimmt ift 7 a nUS iU [T ie U ]7 " ? T TO?Een i n b i e f e r 0 0 1 0 , 1 erimmrn, bafj fön t

tfi u Sjabet unb grau «Priersfon als Rräutei« R u ß ! ftets gefßmadooll gebnnbe.m ©reugniffi oon ber gerabe ut btefen Sagen begtnueuben Neugeburt in ber »Bett RloraS auf Sager ßaben "

„Ra, bei meuter ©eefe feße iß, bafc ©ie ben ©riff ßerauS ßaben," murmelte mein Tnnztpal mit einer »efnebtgung, bie er jeboß oorfißtig bei bem ©ebanfen 3« oerbergen fußte • ba& iß tm Saufe ber Reit möghßerroeife fiuben fönue, baf; 30 Kronen monatliß ein uief zu geringer i£r|a$ für etn folßeS Datent

mie ba! meine fei.

Unb bann gingen mir uon-bannen, aber at! mir bereits mitten auf ben Siarftptab ae=

fommen maren, bheb ber eßrenßafte Neglett fteßen, ergriff miß bei bem Auffßlag 2 R r a i S unb fragte mit gttternber, unrußiger ©timme:

„©preßen ©ie Rtahenifß?"

„ N e i n . . . "

„Rranzöfifß?"

„Seiber uißt."

.„©nglifß?"

„©benfo menig." ·

„Aber Deütfß fpreßen ©ie boß jebenfaHs, in be§ Himmels Namen?"

• „IBemgfteuS „ißt fo »ottfommen [sä pass], mie-eS bei einer ©etege.ißeit, mie biefe uoh0 untre, u„b bann [sen] metg tß „ißt mal [inte ens], ob bie Dame fetbft Deutfß oerfteßt"

„©preßen &te gar feine· [alls intet] tebenbe ©praße?"

„Ra."

„D, ©ott fei Daiif, metße beim?"

„©mätänbifß."*

W e n f c f i ' ; . ^ ; ] ? ?6 1 1 e l § e n· ' e § ^ ^ 9«r «ißt für eine« fotß unmiffenben

\ 1 i e Ur .3" Werjeu [skoja]. Aber maS fotten mir nun tun R ß Jim U a b M " o u 8 ß n b» W ; W ßabe roaßrtiß anbereS in meinen Sagen [dar] 8«

R ß erbot nnß, zum Neftor beS breittaffigen »äbagogiums in Kväßminfet 3u geßeu unb z" 2 S S T m U ieiUCl' 3 J^r r Ü 6 e ,^ ^i i 0 9 1 , 0 m i e " "b ipraßmiffenfßafri

litteratö*rs^ln©!gurb^tameiiit ?eiannt[iß°)YlBft^«S^©mätanU anberen Morien ber eigene t a f e l t OeS

— 3 8 6 —

(3)

( R o t w e r f n t i o n 4 6 2 - 4 6 3 »rief 24)

®a§ mürbe angenommen.

211® ich mit bem (Reftor nach bem ©affhof ¿urücffam, mar mein «ßriugipal und) bem, n>«§

bn§ ®ienftmäbchen bort'un® mitteilte [upplyste], gegangen, um oier Sufett® unb ba® beliebtefte

©ciugerquartett ber ©tabt 311 hole»/ »m, ba bic Seit bodj fdffon bi§ gur gewöhnlichen ©tuube ber ©erenaben [serenaddags] fortgefchriiten mar, bie ®ioa in [pä] ber Unioerfalfprache ber Töne 31t begrüffeu, beoor mir 311 bem oielleicht etioa® verlegenen [förlegade] graugöfifch be§

(Reftor® griffen.

Salb ftanben mir oor [utanför] bem genfter ber ®ioa au bem fdjönen grül)ling®abenb.

(Reglett mar fo ungebutbig, baff er an aßen ©liebem ¿itterte, ber (Reftor nahm eine Prife [snusade], ber Soff fnöpfte ben unterften Knopf feiner roeiffen SBefte auf, ber erfte Tenor (öfte ben £«l®fragen, ber Saritou fenfgte, ber ¿roeite Tenor fludffte [svor] auf feine engen ©tiefei unb bann brach e® Io§:

„®er KriftaH, ber feine . . .'

' • u • , , fßaufe. Kein 3etcf)en n l" genfter. •

„©cfflaf' in (Ruh'

//

3a, ba® tat fie ftcherlicfj, fogar [t. o. m.] ohne ba® ©ebet ber ©eiliger, benn feinen SDiittf' [dyft] lieff fie hören.

„Klarer ©teru . . : . . . .

ßoreu,

«Paufe. ®iefelbe 3»9'»<fgeäogeuheit 0011 feiten ber ®ioa.

©dffliefftich rourbe unfer (Bortfüljrer [taleman], ber (Reftor, hi«aufgefanbt, um ju ob bie gefeierte, berühmte Küuftlerin bie £ulbigutig ber ®eputatiou annehmen motte.

@r fam gan3 ungewöhnlich fchitett roieber herab, aber niemal® habe ich n»f meinem (Bege bureff ba® Sebeu eine fleiulautere [mera stukad] perfon gefe^en. ©chiiefflid) nahm er mit einer oor ärger gitternben ©timme ba® (Bort:

„(Ba® 311m Kncfucf ift ba® hier für ein oerbamntter ©peftafel! ®ie Perf01t bort oben ift ja eine ÜReiereioorfteheriu au® Pommern, bie nach (bem ©ute) Skabersjö foll, um bort fchroebifcheit ©auermilchfäfe machen 31t lernen." (gortfeffung folgt.)

(üb. 6-9)C. (Segenf. fi(erfet)ung. [401]

1 2

13.

4 6 B . ( ü b i 6 - i 8 ) G . i i 0 n t ) c r i a t i 0 n . [ 5 5 ] u

1. Hvad tillvann sig litteratören mer ocli

mer? [Sin...] 15.

2. Hvad spanade Reglett och litteratören

efter? -1-6.

3. Hvad gjorde Reglett, när han kom upp pä redaktionsbyrán? [Han...] 17.

4. Hvad skrek han?

5. Hvad yttrade han vidare om Trebelli? 18.

6. Hvad sa(de) gästgifvarens piga om henne?

'7. Hvad mäste herrarna göra, menade 19.

-Reglett? [De...] 20.

8. Hur-ställde litteratören sig tili saken? 21.

[Hau...] 22;

9. Hvad ritade litteratören ihop? [En...]

10. Hur lydde titeln pä notisen? ' · 23;

11. Hvad var det för en underrättelse, som tidningen skyndade att meddela 24.

sina lasare?

— 3 8 7 -

Hvarmed hade Trebelli berusat tusen- den och äter tusenden?

Hvad hade Trebelli ej försmätt efter hvad litteratören skref i notisen?

Hvad märker hon inte synnerligen · myeket?

Hvad • hoppas redaktionen? [Att stadens...]

Hvad hade früknarna Fuchs ständigt pä lager?

Hvad mumlade litteratörens principal, när han laste hvad denne skrifvit?

Hvarför — menade litteratören — ville redäktören dölja sin belätenliet?

[Därför att hau befarade (befürchtete).,.]

När stannade Reglett?

Hvad gjorde han? [Han...]

Hvad frägade han?

Hvad svarade litteratören, dä Reglett frägade honom, om han künde tyska?

Hvilket lefvande spräk talade lit- teratören ? .

Hvad passade sig inte, menade Reglett?

2 4 *

(4)

(¡Brief 24 463—464 Teri) 32. Hvad liado litteratören aldrig mött pá

sin vag genom lifvet?

33. Hvad gjorde rektorn slutligen?

34. Hvem var den resande damen?

35. Hvad skulle hon göra pá Skabersjö?

25. Hvad erbjöd sig litteratören atfc göra?

26. Hvad hamtade redaktören under tiden?

27. Hur var Reglett till mods?

28. Hvad gjorde basen?

29. Hvad gjorde andra tenorén? · 30. Hvarför skickades rektorn upp till

sángerskan?

31. Dröjde han lange? [Nej...] (Ü6.22)

J. ^ItC^eilbe^ Scfcil.

[60]

464.

(ÜSiing 2)

. A. $eft.

[¡8gí. 34 unb 2lr&eit«pícm]

Huru jag redigerade "Krákvinkels Veckoskrán".

(Fortsattning.)

My"cket tá"l man, innan man. förgá"s; Napo"leon öfverlefde "Waterloo och mm principa"l öfverlefde den mUsslyckade serena"den, men i tvá" timmar glö"mde han att snu"sa, och tül fru"kost fö"ljande da"gen tog han 1 bara tre"

àgg i stallet för de va"nliga fy"ra.] Se"dan var han sig li"k som fönUt.

Som ja"g » egentligen spelat en mera pa"ssiv ro"ll vid u"pptradet]

formUnskades icke hans vá"lvilja fö"r mig dà"rigenom, och da han ko"rt dare"fter 3 skulle fö"retaga nàgra dagars re"sa,].;fick ja"g förtro"endet att ge u"t ett nummer atíldeles pà e"gen ha"nd.

Men o"lyckan lu"rade re"dan pà" mig. Förhá"llandevis rà"tt smà" och o"betydliga saker ha o"fta a"fklippt de mest.ly"sande le"fnadsbanor. Napoleon fö"ll för det Grouchy" sö"lade vid "Waterloo, kardinal de Roha"n blef o"lycklig för ett ha"lsband, ja"g skulle falla o"ffer för bo"rgmastarens svi"n.

Se, 4 bo"rgmàstaren i Krà"kvinkel var en ma"n, som tog sina plUkter frán den a"llvarliga sidan.] Ej nö"jd med att va"ka öfver det lilla sa"m- hàllets la"glydighet, se"der och mora"l, sörjde han a"fven för en du"glig ho"skapsstam, genom att sta"dse hàlla de y"ppersta hu"sdjur, och sàrskildt àdro"g sig 5 hans valdiga svUnmamma med sina e"llofva smàttingar] en sto"r och bera"ttigad u"ppmàrksamhet. Smà"borgarne gingo vö"rdnadsfullt ur và"gen för denna a"ktade fami"lj, och nar den da"gligen be"tade pà Sto"rtorget, voro G de smà sö"ta grUsarne fi"rade gà"ster i kö"ken hos alla krUngboende famUljer.] Sjà"lf hade j a g 4. mer- án e"n gáng stigit ne"d · fràn trottoa"ren för de"ras skull.]

Men nu bodde o'toksá, som jag redan i fö"rbigáende haft áran nà"mna, ett par » blo"msterodlande fröknar Fu"chs i sta"den. De hade ett litet hus med trá"dgárdstappa omkrUng och fö"dde sig re"deligen pá blo"mbuketter och gra"fkransar. D e voro litet till á"ren, men i a"llmanhet sna"lla och tre"niga flickor.]

Men en lö"rdags mo"rgon, medan j a g ju"st satt och láste korrektu"r pà da gens tx"dnmg, stormade de 9 i"n pá redaktio"nsbyrán b a g g e tvá"

skrUkande sá det hördes lá"nga vá"gar och Ufrigt grá"tande i hva"r sUn sto"rrutig bo"mullsnásduk.]

• f - raIed x?1? ue áT ° r ,fra d e tUdningsmannablick sá"g jag ge"nast, att ha"r fo relág ett fali af vá'ld, vUld, o"rátt och tyranni", och sedan da"merna

g^at sig nagot, e'Yfor jag o"cksá, att min a"ning icke bedra"git m i g , V " ^ J J borgmastarens svi"n hade brùtit sig ge"nom stake"tet U n i deras lilla tra'dgard, förstö"rt alla raba"tterna, rotat u"pp rö"tterna till de spa da fra kt raden och förvandlat hela det lilla ju"ngfruliga pa"radiset tül' en he"mskt o' dslig fardad.]

- ,, M e a 7 " k ° ™ d e t a"llra ry"sligaste. Bo"rgmastaren, sky"ndsamt u nderrattad om o"lyckan, vá"grade att go"dtgöra den med ett e"nda ö"re.

— 388 —

(5)

(lejterläuterunB 4 6 4 — 4 6 5 »rief 2 4 )

1 1 Stake"tet hade varit sä kle"nt och bri"stfälligt, att i"ngen künde kla"ndra hans gri"sar. för att de e"j respekte"rat det, och fröknarna F u ' c h s fingo

skylla sig siä"lfva,] mente han.. o ,. ,

Svi kna af den fö"rsta statsmaktens representa"nt pä platsen, va djade nu da"merna tili den tre"dje, tili Krä"kvinkels fria pre"ss, dess modera"t-

Hberala Ve"ckoskrän. , „ j t

Min principa"l var ju bo"rta, och dju"pt kände jag ty"ngden af mitt a-nsvar. Till en bö"rjan hjöd jag 1 8 frö"knarne hya'r sitt glas ka 11t va"tten] och lo"fvade, 1 3 att ti"dningen i hva"rje fall skulle gora sin smä"rtsamma pli"kt mot bo"rgmästarsvinen.]

Se"dan gick jag u"t i sta"den och sporde e"fter, 1 4 om bo"rgmastaren var i slä"kt med min principa"l eher de"nnes fru",] men det va"r han i"nte.

Vi "dare hörde jag e"fter hos min vän bo"khällaren i sta"dens e"nda ba"nk- kontor 1 5 om bo"rgmästaren och R e g l e s t brukade skrifva pä vä"xlar ät hvara"ndra,l men det bru"kade de i"nte. Y"ttermera gjorde jag mig u"nderkunnig 16 om, huruvida min principal hade nágra ki"nkiga m á i li"ggande vid rä"dhusrätten,] dar ho"rgmästaren var o"rdförande, men det ha"de han i"nte. . · , , · , . j... l „ t>«-·, .

D a tyckte jag mig o"cksä hafva i"akttagit all no"dig forsi"ktighet. Mitt fri"hetsälskande si"nne sjöd ö"fver, min krä"nkta rä"ttskänsla re"ste sig, jag beslöt att klämma e"fter den svi"nuppfödande hyrakra"ten och skre 1 i ti u, . r ö r a n d e r ä ^ t t s k r ä n k n i n g af det vä"mjeligaste sla"g har ägt ru"m i várt va"nligtvis sä lu"gna och fre"dliga sa"mhälle. 1 9 Tve"nne fa"der- och mo"derlösa u"nga kvi"nnor ha genom en u"rsinnig ho"skaps- hiords fra"mfart inom de"ras af la"g och rä"ttskänsla fri"dlysta o"mräde beröfvats me"dlen tili sin existe"ns, och ä"garen tili dju"ren, o"lyckans ege"nt- lma och s a " n n s k y l d i g a u"pphof, han vä"grar frä"ckt att e"rsätta ska"dan!J

° De"tta är sä mycket so"rgligare, som 18 man re"dan pä gru nd af de"n mans stä"llning, hvilken hete"tt sig sá"lunda, hade rä"tt att fo"rdra a"nnat a"f honom, hade rä"tt att i frä"msta rummet just dä"r finna a"ktmng för lag och äganderätt.]

Hve"m de"n mannen ä"r, dä"röfver breda vi 1 » af hä"nsyn tili var bri"stfälliga try"ckfrihetslag] en dju"p slö"ja tills vi"dare. Endast sä" mycket ma det vara oss ti"llatet nä"mna, 8 0 att de"t vid den rä"ttsliga procedu'r i ä"mnet, som e"j lär u"teblifva, torde blifva nö"dvändigt att af jä"fsanlednmg sä"rskild' o"rdförande föro"rdnas i sta"dens rä"dhusrätt."] (Fortsättning följer.) (üb.5) 5 ) e u t i ^ e j t 6 e r ) e ^ u n g . mm

465.(1x6. io) D. Xciteii(iutemng.[37]

1. (svinmamma.) ©ine fdfeergfeafte »e=

jeicfenung be§ «RutterfcferoeinS. Die nicfet gerate fcfeön Kingenben »amen so, sugga werben gern oermieben. 3m Anfcfjlnfi an svinmamma ift audj bte Rejeicfenung smAttingar bie Kleinen für bie geriet geroäfelt. SmAttingar, faft auöfcfeiiefilicfe im ¿lural gebraucfet; ift eine fealb liebiofenbe »egeicfenung Keiner Kinber.

«Ran fragt eine «Rntter 3.».:

Hur stär det tili med smAttingarne ?

«ffiie gefet e§ ben Kleinen?

«Ran fann weiter fagen:

. Hur mänga smAttingar har Anderssons ?

«Bie· niete Kinber feaben Anberäfous?

.u.f.w.

2. (ellofva.) ©ine atterti'uulidje, jefet nur fdfeergfeaft gebraucfete gorm be§ ZafelwortS elfva elf.

3. (redeligen.) ©ewofenlicfe redligen.

Die altertumlicfee gorin, fowie ba§ gmijc

«ffiort felbft, ift feier ber lomifcfeen «BirKtng wegen gewafelt; bie ZufammenfteEnng gefeort nicfet ber Rormalfpradje an.

4. (vara till aren.) Rqaferfbeigaferen fcin.

5. (langa vagar.) Slucfe sg. tang viig weit weg wirb Bfter§ in Retbinbung mit hbras gefeort roerben gebraudjt.

6. (forvandlat paradiset till e n f a l a d . ) Forvandla nAgot till nAgot wirb im Dentfcfeen oft am beften burd) etroaS au§' etwa§

macfeeii uberfefet.

7. (gora sig underkunnig 0111.) ©elten gebrancfete «ffienbnng: ficfe uber etroaS

nnterricfeten. - ;

3 8 9 —

(6)

( » r i e f 2 4 4 6 5 — 4 6 6 S ö f l i n g e n )

8. (kvinna—dam—fruntimmer.) Kvinna bejeidffnet gunädjft bie grau in il)rem©e|tf|le<f|ts unteifcfjieb com ÜRaune, 3.(8.:

Kvinnan som maka och moder.

®ie grau als ©attiu unb SRutter (»ucßtitel).

g® entfpridjt weiter bem beutfdten g r a u im gewählteren ©pradffgebrauch, g.S.:

Hemmet är kvinnans rätta verksam- hetskrets.

SDa® feeim ift ba® richtige TätigfeitSge&iet ber grau.

gn ber Umgang®· unb Sltttaggipradje hevr|djt dam vor, 3.23.:

Jag motte ett par äldre damer pä gatan.

geh begegnete ein paar älteren Samen auf ber ©traffe.

Sefonber® 31t bemerfen ift, baff al® Slnrebe an grauen, bereu (Ramen nicht befannt fiub, damerna gebraust: wirb, wenn nicht, wa§

woht weiften® ber galt fein bürfte, eine SBenbung gewählt wirb, wo man eine birette Slnrebe oermeibeu fann, 5.8. in ber gifen6nf)n:

Tilläta(-er) damerna, att jag öppnar fönstret?

©eftntten ©ie [bie Samen], baff ieff bas genfter. aufmache?

ober ber Sienftmann (stadsbudet):

Ha(r) damerna inget polletteradt?

©oben ©ie niefft® eingefdjrieben?

Sin eine einjelne, uubefannte Sante fagt man je nach ben Umftänben damen, frun ober fröken, ober oermeibet am liebften bie bireite Sinrebe. 'Fröken al® Slnrebewort ift jeboch ooßftäubig erlaubt unb int ©ebrauch- Frun unb. damen werben, wenn fie auch gebräuchlich finb, nicht al® gerabe höflidff empfunben, 3. 23.:

Glömde fröken inte den här väskan?

§abeu ©ie nicht biefe Tafche oergeffen, gräuleiu ?

Fruntimmer entfpricht meift bem beutfdjen SBeib ober g r a u e n j i m m e r , j.23 :

Det är ett otäckt fruntimmer.

©§ ift ein gemeine® SBeib.

Sind) kvinna faitn manchmal mit SBeib überfefft werben.

En fattig kvinna med sju barn.

©in arme® 2Beib mit fieben Kinberu.

466. (Ü6. 11-14. 20-21) E. Söflingen [74]

ber Übungen unb Slufgaben be® oorigen »riefe®.

3 " 460, ©efprädj 60.

(Bon SRalmö «6er Sunb ttadj Slääfjö.

(gortfeffung.)

• 10. SBie ffeßt e®. mit ber ßiefigen llniuerfität?

11. ©ut. «Ulan ffat uor einigen gaßveit ein neue®

Unioerfii«t®gebäubc errießiet, in bem fieß eine feßr

fcßöne Slula befinbet. «Kit ber Uniuerfität finb, außer ber anfeßnlicßen »ibliotßef, uieie roiffen|cßaitticßenSin=

ffatten unb «Ölufeett oerbunbeti. . 12. Unb bie S t u b e u t e n ?

13. ©iefe bepffen g a n j in ber «Häße ber »ibliotßef em »ereinsßau® für färnttieße ftubentifeßen Sanb®·

mannfeßaften.

14. Kommen autß ßäufig Duelle o o r ?

15. geeßtübungen werben an ben norbifeßen Uni=

»eiftläten moßl Betrieben; aber wer e® wagen mürbe, jemanb ßerausjuforbern, würbe fieß n u r täcßerliiß liuicßen.

16. Duelle fommen alfo gar nießt o o r ?

17. »ie. Käme ein foleßer g a l t wirflicß einmal oor, fo mürben bie Duellanten naeß bem Strafqefeh uer·

urteilt werben.

18. SBa® ift ba® für ein Deufmat, a n bem wir Rieben ooriiberfußren?

19. Da® bort auf ber Sliißöße? Da® ift ba® Siege®·

beufmal ber befannten Scßlacßt beiSunb im Saßre 1676, bte über ba® Scßicffal ber früßeren bänifeßen » r o o t n j Scßonen entfeßieb.

20. Der 3 u g ßält ja feßon wieber?

21. ®® ift bie S t a t i o n @®löf, oon wo meßrere

»aßnen fuß abjweigen unb jroar naeß » f t a b , Sanb®·

frona, §etfingborg, Kriftianäftab, Sionnebt) u n b Karl®frona.

22. Die ©egenb feßeint feßr frueßtbar ju fein.

23. ©emiß; fte ift aber aueß reieß an Steinfoßlen unb Stembrücßen. Da® Material jum D o m oon S u n b ift bei § ö r gebrocßeit roorben.

24. SBir ßalten ja fcßrecflicß lange auf bieferStation!

25. ®® ift bie S t a t i o n §effießolm, bie wieberum einen 3 e n t r a l p u u f t oon » a ß n e n , bie ßier einmüuben, btlbet. ^eroorjußeben ift ßier, baß bie 3teifenben, weliße oon Kopenßagen fommen, gewößnlicß über tpelfingBr unb §etfingborg ßierßer geßen, um ben Stocfßolmer Scßnelljug 311 benuffen.

26. Die ©egenb, bie wir jefft bureßfaßren, erfeßeint mir feßr einförmig unb cßarafteriftifcß f ü r bie feßme·

bifeßen SBätber ju fein.

27. ScßntaißeSte barauf «ufmerffam, baß wir,naeß·

b.ein wir bie S t a t i o n @lmßult pafftet! ßaben, reißt® an ber » a ß n ein anfprucß®lofe® »farrßau® gemaßren, wo ber ßeriißmte »otanifer S a r i Sinne 1707 geb oren würbe.

28. SBie ßeißt ber fcßöne See, an bem wir gerabe oorüßereilen?

29. Der «Dtöcfelnfee. SBir fommen aber Balb naeß ber S t a t i o n SBiölanba, oon 100 eine » a ß n naeß §alm=

fiab an ber SBeftfiifte unb eine » a ß n naeß Karl®ßamn an ber Sübfiifie abjweigen.

30. @® ift ju merfioiirbig, baß faft an alten Stationen 3weigbaßneu abgeßen?

31. Durcßau® nießt. Sit® man bie § a u p t ß a ß n oon Slolmö gen «Horben Baute, fiißrte man fie mitten in ba® Sanb unb überließ ber »rioattätigfeit, p w e i g · baßnen au®juftißren. Unb au® eben biefem ©runbe gab man ißr bie »ejeicßnung „ S t a m m b a ß u " .

32. Dort feße iiß oon reißt® einen «fug ßeranbraufen.

33. Der 3 u g fommt oon » ä j j ö unb münbet in bie Station «Ulfoefta ein. g t i r bie »erfonenjüge ift bort ein Slufentßalt oon 18—203Hinuten, um ba® 2Jlittaq®=

maßt einjuneßmen.

34 3(ß ßabe noeß nie auf einer feßwebifeßen ©ifen=

baßnftation gegeffen, ba wir ja einen Speifcroaqen in unterem ScßneUjuge ßaben.

.36·'Seßett S i e fieß riial einen folcßen »orfofttifcß

"u t } ° ~l b oerfeßtebenen falten Speifen, 100 außerbem

¿—4 S a u g e warmer ©erießte für H /2 Kronen qereießt werben, an. geber Bebient fidß felbft u n b ißt fo oiel ober wenig, rote er will.

— 3 9 « —

(7)

( S ö f u n g t n 4 6 6 » r i e f 2 4 )

36. SBann fommen mir nacß Däöfjö?

37. Dacßbent mir a n meßreren Sanbfeen, an bcnen bie » r o u i n j © t n ä l a n b fo reicß ift, »orübergefoimnen jinb, gelangen wir über © ä f j j b nacß D ä ö f j ö , bem g e n t r a l p u n t t uon uier «Baßtten.

38. © i e lauge ßält unfev Z u g ßier?

39. D u r wenige © m u t e n ; aber f ü r bie Deifenben, roelcße Dialtnö u m 3 Ußr nacßmittagö »erlagen ßaben, ift ßier ein längerer Aufenthalt, u m in ber uorjüg«

ließen Deftauration baö Abenbeffen einsuneßmen. S e r

»reiö ift 1 Krone 2 5 Dre.

3« 460, ©efprälß 61.

Zu AäSjiö.

1. «Biete Deifenbe, melcßen bie lange g a ß r t uon ajialmö nacß ©tocfßolm ju anftrengenb ift, unter«

breeßen biefelbe u u b iibernaeßten in D t ö f j ö . : 2. ®ibt eö ßier gute Hotelö?

3. S a S Hotel ©oenfon ift unbebingt j u empfeßten.

4. ©ierocit ift es oont «Baßnßof entfernt?

5. @troa 3 0 — 4 0 ©cßritte u u b ift gleicß ßinter bem

«öaßnßof gelegen.

6. Sprießt ber © i r t beutfeß ?

1 : S a . Übrigens befinbet fuß auf bem «öaßnßofe ber H « « 3 r icn e r beö Hrielä, beffen «Dtüße mit bem Dameit bes Hotels geleunjeicßnet ift.

8: S a icß bie Reife uuterbreeße, m u ß icß rooßl mein

«Billett bem ©tationöoorfteßer oorjeigen.

9. S a . «öeoor fie baö ©tationsgebäube uerlaffen, muffen S i e S ß r «Billett uon ißm uertängern laffeu.

10. © a ö ntaeße icß inbeö mit meinem H a n b g e p ä r f ? 11. Übergeben S i e eö bem • Hauöbiener. ©benfo föntten S i e ißm b a s «Billett anoertrauen, b e r b a n n baS

«Bifmn beforgt.

12. (3um-§oteibiener.) Hier ßaben ©ie mein H«>lil:

gepäet unb mein «Billett, © o f f e n ©ie fo frcunblicß fein, eö uifieren j u laffen.

13. @eßen ©ie inbes oorauö nacß bem Hotel — es ift baö erfte Hauö veeßtö.

14. «Beften S a u t für S ß r e liebenöwürbtgen «8e=

leßrungeit. Hoffentticß feßen wir unö in ©tocißotm wieber.

15. © o werben ©ie bort w o ß n e n ?

16. Scß werbe im Hotel Dpbberg abfteigen. . 17. D u n auf ©ieberfeßen! Abieu!

18. S m H o l e l · 'oünfeße ein Z i m m e r f ü r bie Dacßt.

f 19. «Bitte, eine Sreppe, Dummer 16.

20. S e t S i e n e r f o m m t mit meinen ©aeßen.

d ö r k a p t e n vid flottan, och en svärson, h o f r ä t t s r ä d i Svea h o f r ä t t . — 4. H v e m h a d e k u n n a t tro, a t t h a n , d e n k r a f t f u l l e och l e f n a d s f r i s k e m a n n e n , s ä s n a r t skulle g a b o r t ?

l . T a c k , om j a g b a r a f ä r ett p a r s k e d a r h a f r e - gröt, är j a g b e l ä t e n . — 2. E n s k i f v a k a l l rostbiff vill väl ä n d ä k a n d i d a t e n h a ? — 3. T a c k , m e n d e t är alldeles för m y e k e t ; s k a l l j a g s e d a n d r i c k a eh k o p p k a f f e m e d , s ä vet j a g inte, h u r d e t g ä r .

— 4. K a n d i d a t e n s k a l l veta, a t t d e t ä r en svensk f r u k o s t .

( 3 u 3 , a . ) 1. H a n s f a ( d e ) r s e g e n d o m l i g g e r n ä g o n s t a n s u p p e i n o r r a S k ä n e . — 2. Yill Kristin v a r a snäll o c h b o r s t a f r u n s k a p p a . — 3. Ma- s k i n e r n a s r a s s l a n d e och h a m r a r n a s l a r m ljöd g e n o m v e r k s t a d e n .

( 3 u 3 , b . ) 1. V e d e n s h e m f o r s l a n d e f r ä n s k o g e n f o r t g ä r , s ä l ä n g e f ö r e t varar.

( 3 u 3 , c . ) 1. H a n är en h a n d l i n g e n s m a n . ( 3 u 3 , d . ) 1. V i d femton ä r s ä l d e r l ä m n a d e h a n föräldrahemmet. — 2. J a g skulle viJja h a 100 e n t u m s b r ä d e r och 1000 t r e t u m s spik.

( 3 u ' 4 , a . ) 1. H a n l ä t a s f a l t e r a g a t a n i h e i a dess b r e d d . — 2. V ä r m e n i s t u g a n var outhärdlig.

— 3. T o r n s p i r a n p ä k y r k a n h ä l l e r p ä a t t f a l l a ned.

( 3 l t 4 , b . ) 1. V i n d a r n a i j a n u a r i äro oftast m y e k e t k a l l a och g e n o m t r ä n g a n d e . — 2 . 1 h i m l e n s k a l l det blifva en g l ä d j e u t a n slut.

( 3 u 4 , c . ) 1. Detta är a f d e l n i n g e n för r o m e r s k a b a d . 2. H ä r sitter k r a n e n för a f s t ä n g a n d e t af

( 3 u 4 , d . ) 1. E t t skrik af f ö r t v i f l a n och h o p p - l ö s h e t l j ö d genom n a t t e n . — 2. L a m p a n h a r en fot af drifven k o p p a r .

( 3 u 5.) 1. N u h a r d u väl a n l e d n i n g a t t b e s ö k a d e m . — 2. J a , m e n d ä r f ö r ingen u t s i k t a t t v i n n a h v a d j a g ö n s k a r . — 3. H a r du lust a t t k o m m a tili o s s ' p ä f r e d a g k v ä l l , s ä kom. — 4. D e t är allt en s a k a t t t ä n k a p ä .

Z u ben Übungen über bas Attribut. [457]

( 3 u 1.) K ä r a lilla M a m m a ! T a c k för M a m m a s r a t a h r e f ! D e t k o m som en stor, g l a d ö f v e r - r a s k n i n g . F o r s t om t v ä eller tre d a r h a d e j a g t a n k t a t t f ä h ö r a n ä g o t f r ä n M a m m a . H ä r är nu f u l l vär. Midt p ä d e n r y m l i g a g ä r d e n s t ä r ett stört k ö r s b ä r s t r ä d , alldeles hvitt af blommor.

Nu h a r j a g e j m e r a t t s k r i f v a om. Skrif s n a r t igen till M a m m a s egen lilla e f t e r M a m m a s ä l ä n g t a n d e dotter I n g r i d .

( 3 u 2.) 1. Y a r d u m e d p ä b e g r a f n i n g e n i g ä r ? Den v a r s t o r a r t a d . — 2. Nej. H v e m begrofs d ä ?

— 3. J o , g e n e r a l m a j o r S t j ä r n k r a n s , chef f ö r f ö r s t a a r m e f ö r d e l n i n g e n . K i s t a n b a r s af p a r ä d k l ä d d a officerare, m e d l e m m a r af de o l i k a r e g e m e n t e n , som t i l l h ö r a f ö r d e l n i n g e n . N ä r m a s t e f t e r lik- v a g n e n k o m ( m o ) s l ä k t i n g a r n e , en son, k o m m e n -

g u ben Übungen über bie ©runbform. [458]

1. G e n o m h a n s f ö r s u m l i g h e t gick j a g m i s t e om fiera h u n d r a k r o n o r . — 2. H a n är verkligen värd m e d l i d a n d e , ty h a n h a r blifvit förklarad alla r ä t t i g h e t e r förlustig. — 3. J a g v a r i n t e mig själf m ä k t i g . — 4. S ä ä d l a t ä n k e s ä t t var h a n aldrig m ä k t i g . — 5. J a g h o p p a s k u n n a visa m i g värdig . edert f ö r t r o e n d e . — 6. H a n är v ä r d allt h e r ö m . — 7. E t t s á d a n t u p p f ö r a n d e är d i g inte v ä r d i g t . — 8. Ä r n i m ä k t i g f r a n s k a ? — 9. D e n n a ifver vore v ä r d i g en b ä t t r e s a k .

1. J a g b e h ö f v e r h a n s r á d . — 2. Ä r e g i r i g h e t ( e n ) h a r b e m ä k t i g a t sig h a n s s j ä l . — 3. E n g e l s m ä n n e n s ö k t e ( a t t ) h e m ä k t i g a . sig Boerlandet. — 4. D e t b e r ö f v a d e m i g h e i a nöjet. — 5. J a g k a n i n t e er- i n r a m i g ( k o m m a i h ä g ) h e n n e s n a m n . — ö . P o j k e n behöfver ( ä n n u ) m e r a m i n u p p s i k t . — 7. K o m m e r du inte m e r a i h ä g v ä r ä l s k v ä r d e g r a n n e ? —« 8. Med h v i l k e n r ä t t k a n m a n b e r ö f v a h o n o m h a n s f r i h e t ?

— 9. D i n a a n g r i p n a ögon b e h ö f v a verkligen m e r a s k o n s a m h e t . — 10. H a n k o m m e r att m y e k e t s a k n a d i n a t j ä n s t e r .

1. E n g e l s m ä n n e n voro g i a d a öfver s e g e r n . — 2. J a g ä r v a n vid h ä r d t a r b e t e . — 3. J a g t r o r , a t t h a n ä r ledsen vid lifvet.

2. E n v a c k e r 1. J a g t r ä f f a d e h o n o m en afton.

d a g Steg h a n in i m i t t r u m .

— 391 —

(8)

( » r i e f 2 4 4 6 7

© r a m m a t i f )

(üb. i5) F. ©rammatif.

[51

467. sie §iif§berkn.

SBcgriff bc» ^itfsoerßumg.

Unter §iff§oerben (hjälpverb) oerfteßt man geroößnlicß fofcße Qeitroörter, roelcße jufammen mit einem anberen, fogenannten felßftäubigen Qeitroort geßraucßt werben, um biefe« uacß feit», ¿Kobu§= nnb §auptform uäßer 311 be»

ftimmen. Diefefbe näßere »eftimmung fann meiften« audß burcß Anfügung einer ßitbung guftanbe fommen. Da« fcßwebifcße vare- [ei ift 3.». pres. konj. be§ »erbum« vara f e i n , aßer biefelbe S a f e fann audß burcß §inju=

jießung be§ »erbum« mä nebft bem Qnfmitio vara auägebrüdft werben: mä vara mag feilt.

Da« »affioum iaitn im ©cßwebifcßen befannt»

lidß burcß ^injitfügutig ber ßubutig -s gebilbet werben, wäßreub im Deutfdßen für bie »affin»

bilbung e i u £ i l f « o e r b u m , unb }war werben erforberlidß ift.

¿Kau pflegt bie^iffSoerba in tempu«bilbenbe, mobuSbilbenbe unb paffiobifbenbe einteilen, je nadßbem biefefbeit baju bienen, ein Tempus, einen ¿Kobu« ober ba§ »affioum ju bitben cber ju umfdßreiben. Sßir wollen aber ßier nicßt an ber genannten (Einteilung feftßalten, fonbern geben in bem golgeitben, unb jwar in alpßa»

betifcßer ¿tetßenfolge, bie feitroörter au, welcße allgemein al« §ilf«nerba angefeßen werben unb ancß in anbeten Spraken al« folcße betrachtet werben.

¿Keßrere unter biefen föitnen jebodß außer»

bem f e l ß f t ä n b i g e feitwörter fein.

AI« §ilf«nerba fönneit folgenb'e im ©cßwe»

bifcßeu betradßtet werben:

blifva (blp-wa) bleiben, werben bruka (bRü^-fä) pflegen, brausen böra (boYRa) müffen, foffeit

(fo) müffen, mögen, fönuen k o m m a (fCm-a) fommen

k u n n a (feht-a) fönuen, oermögen, im»

ftaube fein läta (löMä) (äffen

lär ( Is r) foü, Dürfte m ä (mö) ) mände (möht-be)/mo® mäste (mS^ß-t®) muß

pläga (pkT-gä) pflegen, gewoßut fein räka (RO'-fö) jufättigerweife etwa« tun skola (ßfüMa) werben, wollen, folleu tör (töR) bürfte'

vara (mä'-Rä) fein varda (wä'-rbct) werben

vilja (wPl-jä) wollen, roünfcßeit.

1. b l i f v a ( b ü )

a) bient jur Umfcßreibung be« beutfcßen

„werben" beim »affin, 3 . » . :

Hon blef omkullkastad af hästarna.

©ie würbe oon ben »ferben überrannt.

Kusken blef genast förd tili polis- kontoret och dar förhörd.

Der Kutfdßer würbe gleicß jur SBacße ge=

bracßt unb bort nerßört.

J a g blef verkligen öfverraskad öfver att se dig här i Staden vid denna tid pä äret.

rourbe wirfficß überrafdßt, bidß 31t biefer feit be« Qaßre« ßier in ber ©tabt 511 feßen.

Den saken blir snart afgjord.

Die ©acße wirb balb erlebigt (entfcßieben) werben.

h) brücft eine (Sntfteßung ober überßaupt eine »eräitberung au«; 3.».:

Min bror har blifvit läkare..

¿Kein »ruber ift A f e geworben.

J a g börjar bli(fva) gammal nu.

Qdß beginne jeßt alt 311 werben.

E f t e r j u l bli(fva) dagarne genast märk- bart längre.

¿facß.aSeißnacßten werben bie Tage bemerf»

bar länger.

Han blef mycket ledsen, dä han erfor denna nyhet.

(Er würbe feßr oerftimmt, af« er tiefe Jicuig»

feit erfußr.

c) blifva, fowoßl allein al« in »erbinbung mit gemiffen prep., ift audß ein felßftftänbige«

»erß.

I dag blir det nog regn.

§eute wirb e« ftcßer regnen.

I morgon blir det fisk pä torget.

¿Korgen werben fefdße auf bem ¿Karft (311 ßaßen) fein.

Han blef liggande, utan att k u n n a röra en lern.

(Er bließ fiegeir, oßne ein ©lieb rüßreit 3U fönnen.

Nä, hur skall det nu bli?

¿hm, wie foll e§ jeßt werben?

Ja, det fär väl bli sä.

Qa,. e§ muß woßl in ber SBeife werben.

Hvad blef det af vär gemensamme vän - Palmkvist?

2Ba§ würbe au« ititferem gemeinfamen feeunbe »almfbift?

Med resan blef det ingenting af.

Au« ber ¡Keife würbe nicßt«.

Hvad skall det blifva af det dar?· . 2ßa§ foll bnran« werben?

392

(9)

( S r a m m n t i ! 4 6 3 » r i e f 2 4 )

Han blef af med sina pengar.

©r rourbe fein ©elb to§.

J a g tror aldrig, afct ni blir af med den varan.

R ß glaube niemals, baff ©ie biefe »Bare loS merbeit.

Det blir ingentrag af med den saken.

AuS biefer ©aße wirb eS nißtS.

Hur länge tänker ni bli borta?

»Bie lange gebeutelt ©ie roegättbleibeit?

Nu fär jag nog inte längre bli kvar i min gamla bostad, ty jag har blifvit förfärligt efter med hyran.

Re£t barf i ß rooßl nißt länger in meiner alten »Boßnung bleiben, benn i ß bin mit ber Nliete fefjr in Nücfftanb geblieben.

Det blef inte' mycket kvar af min lön, sedan jag betalt alla skulder.

©S blieb nißt »iel »Ott meinem ©eßalt übrig, naßbem i ß alle ©ßulben bezaßlt ßatte.

Giftermälet blef om intet.' AuS ber Heirat mürbe nißtS.

I natt mäste j a g bllfva uppe tili kl. 2.

" Heute naßt mißte iß bis 2 llßr aufbleiben.

Hvaroch en tick en Uten belöning, blott denne blef ensam utan.

Reber erhielt eine tteine »elcßnung, nur biefer eine blieb unberücffißtigt.

Han blef utom sig af förtjusning.

©r geriet [rourbe] aufjer fiß oor ©ntjücteu.

Det blir väl vid det gamla?

©S bleibt rooßl beim alten?

Om det blir nägot öfver, kan ni sända mig det.

2Beun etroaS übrig bleibt, tonnen ©ie eS mir fenben.

d) Rtt nterfen ift baS pres. part. blif- vande = fünftig, angeßenb, baS faft in eilt Abjeftio übergegangen ift; 3 . » . :

J a g skall be att fä presentera min bliE- vande mäg, herr Karlsson.

Darf iß bitten, meinen äiitünftigen

©ßroiegerfoßn, H«r r t t KarlSfon, oor«

ftetten 3« bürfett.

Vid en blifvande riksdag torde denna fräga äter komma före.

Rtt einem fommenben NeißStag bürfte bie Rrage mieber poitommeit.

2. bruka.

a) bruka als HüfSoerbum brücft eine

©erooßttßeit ober baSjenige attS, roaS in ber Negel gefßief)t; 3 . » . :

Bröderna brukade ofta kifvas.

Die »rüber pflegten fiß oft 3U saufen.

Posten brukar komrna vid den här tiden.

Die »5oft pflegt ju biefer Reit 31t fommen.

— 393

I Sverige brukar man alltid tacka, dä man blifvit bjuden pä mat.

Rtt ©ßroeben pflegt matt ftetS 311 „bauten", mettit einem ©peifen angeboten merbeit.

b)NebenSarten,roorinbrukaein fetbftänbigeS

»erb ift; 3 . » . :

Detta ord brukas bögst sällan.

DiefeS »Bort roirb feßr feiten gebraußt.

Hellre förlorar jag allt, an jag brukar list och väld.

Sieber mürbe iß alles oerlierett, als Sift . ttub ©emalt gebraußett.

Min granne brukar fem tunnland jord.

Nietn Naßbar bebaut fünf Nlorgett SattbeS.

Bruka dina krafter pä rätt satt,

©ebrauße beiue Kräfte auf rißtige »Beife.

3. b ö r a .

a) böra ift auSißtiefstiß ein H'tfäoei'bunt titib bejeißnet »flißt ober Notmenbigteit. »er«

bttttben mit einer Negation entfprißt eS auß bem beutfßen „bürfett" unb „müffett", 3 . » . :

Du bör alltid lyda samvetets röst.

Du mißt ftetS ber ©timme. beS @e=

miffenS geßorßett. [hälsa.

Man .borde verkligen tänka mera pä sin N J a n n u ß t e roirfliß ttteßr an feilte ©e=

fnnbßeit beuten.

Med dina inkomster borde du nu vara rik.

Nlit betnett ©innahmen müjjteft bu jeßt reiß feitt.

Ni bör ej försumma detta tillfälle.

©ie bürfett biefe ©elegeißeit nißt »er«

fäumeit.

Menar ni, att jag bör resa tili Stock- holm för den sakens skull?

Nteinen ©ie, bafj iß biefer ©aßen roegett naß ©toctfiolm r e itc n miß ? b) Rtt nierfett ift bie NebenSart som sig bör roie eS fiß gebührt (comme il taut), 3 . » :

Den saken är, som sig bör.

Die ©aße ift, rote ftß'S gebi'ßrt.

Han uppför sig, som sig bör.

©r beträgt fiß, roie ftß'S gebührt.

4. f ä .

a) fä bezeichnet »ereßtigung, ©rlattbnis ttttb auß Notroeubigfett, 3 . » . :

J a g fär göra, som jag vill.

R ß fattn tun, roaS iß roitt.

Han iick gä öfverallt.

©r burfte überall (hin)gef)en.

Soldaterna i senaste kriget fingo bäde hungra och törsta.

Die ©olbaten im legten Kriege mußten hungern unb bürften.

(10)

( » r i e f 2 4 4 6 7 © r a m m a t i f )

Du für inte sofva sä länge i natt.

•Tu barfft heute nacht nicht fo lange fchlajen.

Nu fär du inte spela längre.

T u barfft nicht länger fpielen.

b) Statt bes einfachen fä wirb auch fe^v häufig 14 lof in ber oben genannten 8ebeutung gebraucht, g . 8 . : '

J a g fiele lof att se alltsammans.

geh befam ©rlaubni®, alle® gu fehett.

Nu fär jag lof att gä.

«Run muff ich 99he»·

Fär jag lof att fülja er hem?

©eftatten Sie mir, Sie nad) ^aufe gu be=

gleiten?

J a g fick ej lof att tala med honoin.

gef) burfte ihn [mit ihm] nicht fprechen.

c) g u merfen ift befottber® ber ©ebraud;

oon fä oor ben Serben liöra, se unb veta, toobttrd) ba® gintreten be§ §ören®, Sehen®

unb (Biffen® aitSgebrücft wirb, 3. 8 . : J a g fick liöra i gär, att lian ligger

sjuk.

geh hörte geftern, baff er franf (bauieber) liegt.

Fär du liöra nägot om den sake'n, kan

• du gärna meddela mig det.

(Beim bu ettoa® über biefe Sache Ijörft, faunft bit e® mir tüofjl mitteilen.

Niir hau fick se- inig, sprang hau sin väg.

Sil® er mich inh/ l'ef e t baooit.

Hvar har du fätt veta denna nyhet?

(Bo l)üft bu biefe «Reuigfeit erfahren?

d) 2ltS fel6ftäiibige® Serbum ffat fä eine

«IRenge oerfdhiebeuer 8ebeutuugen.. Tie ge=

toöhnlichften. gehen au® fofgeitben 8eifpiefeu heroor:

J a g bar fätt bref frän min bror i dag.

geh heute (einen) 8rief oon meinem 8ruber erhaben.

En sädan sak är (stär) ej att fä för pengar

©tue fofehe Sache ift für ©etb nicht gu er·

laugen.

Har ni fätt arbetet färdigt?

§nben Sie bie Slrbeit fertig befommeit?

J a g har inte fätt nägot uträttadt ännu.

geh habe noch »idjtä ausrichten fönnen.

Han fick sig litet att Uta.

. ©r befam ein wenig ju effen.

J a g künde inte fä af skorna.

geh foitnte bie Schuhe nicht (oon ben puffen) nbfriegen.

Han künde inte fä fram ett enda ord.

©r fonnte fein eingtge® (Bort heran®·

bringen.

J a g lät lionom fä sin vilja fram.

geh lieff ihn feinen «Bitten befommen.

Har du fätt rätt pä boken?

•fjaft bu ba® 8 u d j gefuitben?

J a g kau inte fä reda pä, hur det· för- liäller sig därmed.

geh fann nicht herau®befommeit, wie e®

fich bamit oerhäft.

Har man fätt fatt i tjufven ännu?

§ a t matt ben Tieb fd/on feftgeitommen?

När j a g väl bade fätt honom i säng, blef han lugn.

Sil® ich 'h» enbtich in® 8ett gebracht ßatte, mnrbe er ruhig.

Hvad liar du fätt i ögat?

«Ba® fjaft bu in® Singe befouimen?

Han liar fätt i sitt liufvud, att han skall resa tili Amerika,

©r hat fich in beit Kopf gefefft, nad; Slmerifa gu reifen.

J a g har inte fätt ihop ögonen i natt.

geh habe he i l t e »acht "od) fein Singe ge=

fdhloffen.

I dag bar du fätt in myeket pengar.

§eute haft bu oiel Selb eiitbefomtiien.

Han fick inte omkull honom.

©r foitttle ihn nicht umwerfen.

Kan du fä upp knuten?

Kannft bu beu Knoten aufmachen (auf·

befommeit) ?

- Om j a g fär nägon tid öfver, sä kommer jag·

(Beim id; 3ei t übrig habe [befontme], fontme ich-

5. k o n i m a .

a) komma bient gur Utnfdjreibung be§ gu=

turum® 'unb wirb abroedjfelub mit skola ge·

braucht. ©§ brüeft nur bie 3«f«"ft au® ohne bie «Rebeitbebeututtg oon m u f f e n , f o l l e i t , bie ineift in biefem Serbunt oorliegt, 3.8.:

Nästa ar kommer jag att företaga cn resa tili Italien,

gm nächfteit galjre werbe ich eilte Steife nad) gtalien unternehmen.

I afton kommer professor Noreen att liälla föredrag.

§eute abettb wirb (ßrofeffor «Rorecit einen Sortrag halten.

Vet du, hvad lian kömmer att före- läsa om?

(Beifft bu, worüber er oorlefeit wirb?

Du kommer nog att glömma oss, om du flyttar tili en annan plats.

T u wirft un§ ficher oergeffeit, weint bu nach einem aitbern Orte [piaffe] giehft.

Det kommer framtiden att utvisa.

Tn§ wirb bie .ßufuitft lehren.

3 9 4

(11)

(©rnmmatif

b) komma bicnt ferner aiiäjwbrücfen, baß bie burcß ba« £«nptoerbum auSgebrüdte Qäßig»

feit jufälligerroeife gefcßießt, 3 . » . : Jag kommer att tänka pä en sak, som

jag liade glömt.

Qeß fomme (anfällig) baju, an eine ©acße 311 beiden, bie icß oergeffen ßatte.

Hur kom du att fä den platsen? .

¿Bie famft bu bagu, biefen »laß 3Ü 6e=

fommen?

Jag kom att fä höra, att den var ledig, och sä sökte jag den.

Qcß hörte, baß er unbefcßt fei, unb ba fucßte idj ißn.

Om jag inte hade kommit att träffa ho- nom i gär, sä hade vi aldrig fätt se livarandra mer i detta lil'vet.

¿Beim icß ißn geftern nießt getroffen hätte, mürben wir uns in tiefem Beben nießt meßr gefeßen ßaben.

c) Unter ¡RebenSarteti mit komma als fetb=

ftänbigem »erb wollen wir folgenbeßeroovßcben:

Den na historia kommer mig att tänka pä ettliknandeälventyr, som jagupplefvat.

Diefe ©efcßicßte erinnert niicß an ein äßn»

ließe« Abenteuer, ba« icß erlebte.

Den stackars karlen kom af sig, dä han skulle hälla tal.

Der arme Kerl würbe ganj oerwirrt, als er eine,, ¡Hebe ßalten foHte.

Min pojke har af sjukdom kommit längt efter i skolan.

¿Kein Knabe ift in ber ©cßute bureß Kranf»

ßeif weit jurüdgefommen.

Brefvet kom ej frain.

Der »rief ift uidjt angefommeit.

Kom liit med boken, är du snäll.

Komm ßer mit bein »ueße, bitte [bann bift bu artig].

Det kommer aldrig i fräga.

Da« foinmt gar nießt in feage.

Jag hoppas snart komma i tillfällo att besöka' er.

Qcß ßoffe ßnlb ©elegenßeit 31t ßaben, ©ie 3U befueßen.

Jag kan omöjligt komma ihäg, hvad karlen hette.

Qcß fann mieß unmöglicß erinnern, wie ber

¿Jlenfdß ßeißt.

Drottningen har nedkommit med en prins i dag pä morgonen.

Die Königin würbe ßeute morgen 0011 einem

»rinsen entbunben.

När allt kommer omkring, sä är det kanske ej sä farligt med hans sjukdom.

Am ßube ift feine Kranfßeit oietteießt nießt gefäßrlidß.

— 3 9 5

4 6 7 » r i e f 2 4 )

Nu har han kommit pä andra tankar.

Qeßt ift er auf anbere ©ebanfen gefommen.

Jag misstänker lionom, men .jag kan aldrig komma pä honom med nägot.

Qcß ßabe ißn in· »erbaut, aber icß laitn ißn nie bei ivgenb etwa« ertappen.

Tror läkaren, att din bror kommet· sig igen?

©Ittitbt ber Av'3t, baß bein »ruber wieber auf fommen wirb?

Hur ofta kommer den här tidningen ut?

¿Bie oft fomrnt tiefe fettung ßerau«?

Det huset liar lian kommit öfver för billigt pris.

Da« §au« ßat er 311 einem billigen »reife befontmen.

Jag kan inte komma mig för att ar- beta i dag.

Qdß fann. e§ nießt über mieß bringen,. ßeute 311 arbeiten.

6. kunna.

a) kunna entfpvießt in feinem ©ebraueß al« .f»ilf«oerbum ootlftänbig bem beutfeßen föniten, 3.».:

Kan du g& pä skidor?

Kannft bu auf ©eßueefcßußeu laufen?

Det kan du lita pä.

Darauf fannft bn bieß oerlaffen.

Brefvet kan ej vara här förrän om tisdag.

Der »rief fann nießt cor Dienstag ßier fein.

Kan ni svenska?

»erfteßen ©ie ©eßwebifeß?

b) Qwlgenbe ¿lebeuSarten mit kunna fitib 311 merleu:

Han kan det pä sina fem fingrar.

@r fann e« an feinen fünf Qingeru (ßer=

3äßlen).

Jag har aldrig kunnat med den karlen.

Qeß ßabe biefen Kerl nie oertragen fönnen.

Jag kan icke läta bli att skratta, dä jag ser honom.

Qcß fann nießt umßiit 31t lacßeu, wenn icß ißn feße.

7. lata.

a) Da« feßmebifeße .jjitfäoerbum läta ftimmt im allgemeinen mit allen »ebeutungen be§

beutffen-^tlfSoerbum« „laffen", übereilt, J. » · : ·

Lät snart se er igen!

Baffen ©ie ftd) balb wieber mal feßen!

Jag tänker (att) läta sätta in nytt foder i/min öfverrock.

Qcß beabfießtige, neue« Qutter in meinen Üßerrod ei^ufeßen.

(12)

( » r i e f 2 4 4 6 7 - 4 6 8 © r n m m a t i f )

Lät d l skräddaren taga nägotmörkt tyg.

Soffen Sie bann beit Scfeueiber etwas buufleg Zeug nehmen.

J a g lät honom gä.

Zcfe liefe ifeu ge^eti.

b) Z« 'Herfen ift bie Z"fammenfteliung läta bli (eigentlich blifva), unterlaffen, bleiben ober fein loffen, 3 . » . :

L ä t bli o(ch) röka, är ni snäll.

Unterlaffen Sie bog Rnucfeen, Bitte [bann finb Sie liebengiiritrbig].

J a g kan inte läta bli att förundra mig öfver hans beteeride.

3cfe fnnn 'tiefet umfein, miefe über fein »e»

tragen 31t wunberu.

• L ä t bli boken!

Soffen Sie bog »uefe!

L ä t bli o(ch) reta hunden!

Unterlaffen Sie eg, ben Hmtb 51t retjen.

c) ©igentümlidfe für bag Seferoebifcfee ift bie Anroenbung oon lata in foldfeen gätten, wo wir beit Ztnperatio 1 \pers.plur., ber Befannt«

liefe in beut neuereu Scferoebifcfeeii fefelt, ober bag »erbum w o l l e " , gebrauefeen,. 3 . » . :

Lät oss säga i morgon.

Sagen wir morgen.

Lät oss inte mera tala' om framtiden.

Sßir wollen nidfet ntefer über bie Z''i""ft reben.

L ä t oss dricka!

SBir wolle" trinfen!

d) Homoupm [173], b.fe. gleiefefaiiteub ift bag »erbum lata = fliitgen, lauten:

Hur tyeker ni, att svenskan läter?

«Bie finben Sie, baß bie fefewebifefee Spracfee fliugt?

• Brefvet lät pä följande sätt.

Der »rief lautete auf folgenbe Steife.

8. l ä r a .

a) lär briieft wie bag beutfefee f o l l unb weiter auefe bag fefewebifefee skall etwag nug, wag man nidfet beftimmt alg eine Tatfacfee weife,' wag man aber gefeört feat, uub wag allgemein gefagt roirb, 3 . » . :

Det lär ej vara· sant, att Gustaf är förlofvad.

©g foll ntefet wafer fein, bafe ©uftao oer=

iofet ift.

Han lär vara pätänkt tili landshöfding

«Ran foll an ifen alg Sanbegfeauptmann benfen.

Min bror lär vara sjuk för närvarande.

«Rein »ruber foll gegenwärtig franf fein.

Alfo: eg wirb gefagt, bafe mein »ruber franf ift; »eftimmteg weife tefe niefet.

b) Steiler entfpriefet lär auefe bem beutfefeen w i r b , inbem eg angibt, bafe man etwag oermutet, weif man eg fefbft waferfefeeiniiefe finbet, niefet weif man eg fo gefeört feat.

Sdfewebifefeen wirb bafür öfter eine Umfdfereibuitg mit torde [feiten tör] b ü r f t e gebraust, ober man wenbet ein befonbereg Start, eine ¿artifel 3 . » . nog gewife au, um biefelbe Saefee 311m Augbruef ju bringen.

Det lär nog dröja länge, innan vi träffas härnäst.

©g wirb gewife lange baitern, big wir nug wieber treffen.

NB. lära wirb, wie f o l l e i t , in biefer »e=

beutung nur im ¿räfeng gebraudfet.

c) Homonpm ift lära = lefereu, lernen, 3 . » . : Hvar bar ni lärt att tala svenska?

Sta feaben Sie Scfewebifcfe fpreefeen gelernt?

Det lärdo honom att sedan hafva tand för tunga.

Dag leferte ifeit, fpäter feine Rurige im Zaum 311 fealtett [Zafen oor ber Z""3e 31t feaben],

468. Skriföfningar tili hjälp- verben.

taga sig fram fiefe guredfetftnbett en anvisning s. I I (ata-roife-ntn9) Angabe sätta in v. H oreg. (feat-ä-t'n) etufefeeu, ab=

geben en sak s. EH (feäf) Saefee

pl: saker ©epäcf

slippa v. I V (feffp-a) eutgefeen, niefet Braubfeen fcfeleppen

— 3 9 6 —

släpa v. I (felä'-pü)

gä och släpa pä mit «Rüfee umfeertragen en stationsinspektor s. H I (fetät-fcfeüYife-Tu- fepef-tüR) Stationgoorftefeer fräga v. I (fitö*-gä) fragen en domkyrka s. I (büYn-tcfeÜR-fä) Domfirefee töra v oreg., impf, torde (tö*-Ra, tü*-rbe)

det torde vara tillräckligt eg wirb genügen vara tillräckligt augreicfeeit, genügen tillräcklig adj. (tPl-RÖf-It) augreiefeenb alldeles adv. (äY-be-lefe) oölftg en förmiddag s. H (fö'R-mfb-ä) »ormittag en eftermiddag s. H (aY-fR-mtb-a) Racfe«

mittag se pä v. oreg. befefeett

en gata s. I (gäMa) ' Strafee heta v. H (feeMa) feeifeen Klostergatan n. pr. (flö^fe-PR-gä-tän) rakt fram ' (ßä f t fRäm) gerabeaug när som heist (näYi-feöm-feaYfet) bei

jeber ©elegenfeeit

(13)

( © r a m m a t t !

ja, for all del om somrarna en sommar s. I I visa omkring v. I

(jä'-foR-äl-beY) getüij}

im ©ommer

(jjöYn-äR) ©ommer (rot-fjä-öm-iRtYi8) hemm«

führen en upplysning s. I I (e'p-lufs-niu9) AnSlunft reda sig v. I I (iie'-bä-fiät) auSfommeit,

f i ß helfe»1

auf eigene Rauft pá egen hand

väga v. I prata v. I áh

hygglig adj.

ond adj.

rundlig, adj.

förvänad öfver

(nM-ga) (paä'-ta) (5) (ha'9-ií) (ün[b])

( R e h t b - l t )

roagen ptaubern,

fpreßett ah

nett, lieben!«

mürbig böfe

reißliß

storslagen adj.

adj. (fÖR-TüO'-uäb) erftauut über (^tü«R-^Iä-gen) mäßtig liten adj., 6eft. Rorm lille (lF-teu, lFl-e) Heilt komma iliäg v. oreg. (iöm-ä-t-hörg) ftß

erinnern, bebeuten (fä-tüYfjf) fatholifß ( p Me) © i | s. I I (aR-fe-bß-töp) @rs=

bifßof V (taub) Sattb

(tum) Dürrn (üY-maRÍt) aitSgezeißnet (fö-bßürßäu-be) reijenb

(eYt8el) einfach (tRü) giaubett

(gö-erp-i) befteigeu (üY-jjtft) AuSfißt

4 6 8 » r i e f 2 4 ?

ta v a g e n h»n9ehen, bleiben e t t k o r x. V (füR) © ho r

härifrän adv. (íja'R-T-fRÖn, -fRÖtt) tton hier u p p tili naß — oben

u p p e . ( ö >e) oben e n s t ä m n i n g s . I I (fbiPm-ntn8) ©tintmung h v i l a v. I (roF-Iä) ruhen d e t h e i a baS ©mije i g e n adv. (t-ja'u) roieber v a r s ä v ä n l i g (snäll) o c h bitte h v a r f ö r adv. (roä'R-foR) roarttm h ö g adj. (hög) h ° ß k o m m a s i g af bott etroaS hen'üi)ren e n p r o f e s s o r s b e g r a f n i n g x. I I ( p R Ü- f a ß- ö ß -

be-gRäm-tttns) «ProfefforeitbegräbttiS e n . s t u d e n t x. III

e n trappa s . I ett träd x. V e n b l o m m a s . I rik adj.

p r y d d adj.

e n fana x. I n a t i o n s . I I I katolsk adj.

ett säte x. I V en ärkebiskop ett land s. U l f , ett torn s. V utmärkt adj.

förtjusande adj.

enkel adj.

tro v. I I I gä upp i en utsikt s. I H

därifrän adv. (baYt-t-fRÖtt, -fRÖn) »Ott bort tilläta v. oreg. (ttY-lo-ta) ertauben

geftatten (föY-jit) begleiten (öYt-ttä) aufmaßen (böR) Dür (RFit8-a) tlingeltt, läuten (päfj-ä-pö') bie ©elegeit«

heb bentßen (gö-me') begleiten (Rüß-lit) gräfjiiß, fehr (roaYt-ii) freunbliß,

liebenSttntrbig (ipre-jfn-ter-Rä) .oorftelteu (ttärntt) Namen (tüY-ä) meinen, ftttben (Fn-roän-btt) inraenbig (jüYi-nä) gern (T-föYt-toäg) im oorattS porauSgehen

(§ht-beß-Rat-ä) mitteilen,

»efßeib fageit följa med v.

öppna v. I en dörr x. I I ringa v. I I passa pä v. I gä med v. oreg.

rysligt adv.

vänlig adj.

presentora v.I ett namn x. V tycka v. II invändigt adv.

gärna adv.

i förväg gä i förväg underrätta v. I

(jjtö-baYtt) ©tubent (tRa^p-a) Dreppe (tRa[b]) »attm (blü'm-ä) »turne •

(Rtf). reiß . (pRÜb) gefßmiicft (fä^-ua) Rahtie (nät-fßüYi) SanbSmatiit«

fßaft en nationsfana s. I (uat-fßuYß-fa-nä) Rahite ber 2anbSmnitufßaft(eu) föreställa sig it. I I (foMF-fjtaí-a) fißoorftetten e n

vacker' adj.

en bild s. I I I äfven om konj.

bära v. IV hos prep.

bakom prep, ett altare x. IV

(niaY- (btib)

>R) | ß Ölt

»ilb roetttt' attß tragen bei hinter Altar (bä^-Ra)

(bäY-öm) (gY-tü-Re)

en studentsäng- (fjte-baYtt- ©tubenteugefang«

förening fjöiF-föR-é-itTn8) oerein en sängförening x. I I ©efattgoerein sjunga v. I V (fßöYF-a) fingen

en motett X. EU (mü-taY) Nlotette dylik adj.

höras därifrän genast adv snida v. I en korbänk v. I katolsk adj.

kanske adv.

(den) samme adj.

ett skick x. V en tid s. I I I vara kvar säkert adv.

färdig adj.

för öfrigt gä ner en krypta x. I berätta v, I

(biF-lif) ähntiß gehört roerbett, flingett (barR-i-fRöit, -fRÖtt) noit bort

(jf-näjb) gleiß . (fjnF-ba) fßußen I (fiTR-baitY) ©horbant

• (fa-tüYfjf) iathoiifß (fäYt-fße) otetteißt

berfetbe

(fßtf) »erfaffttng .(ttb) Reit

geblieben fein ( p ' - t M ) -gerotfi (fa^-röt) fertig (föR-ö^W-Rtt) übrigens

hintintergehert (fRü>tä) ©ruftfirße (be-RaY-a) ergählexr

3 9 7

(14)

( » r i e f 2 4 4 6 8 © r a m m a t i f )

en berattelse N.IH (6e-Ha't-ei-ffe) ©rgahlung,

©efchidjte kanna sig till mods

ett modx. oljne//. (mub) ett mod n

nere adv.

bland prep.

kuslig adj.

riktigt adv.

I H (mub) (né'-Re) (blänb) (fü'ff-lí) (BlY-tTt)

en sarkofag N. I I I (ffä'R-tö-fäg) Sarfopf)ag en grafsten s. II (gRu'to-fften) ©rnbftein

gumute fein 9Rut, Sinn 9Robe unten unter unheimlich 9»"J titta pä v. I

bäda adj.

en polare N. V den ene den andre uthugga v. IV kvinnlig adj.

en figur N. I l l manlig adj.

ett barn N. V föreställa v. I I

(tí't-a-pö) (65'-b5) (pé'-lü-R®

nnfeheu beibe Pfeiler ber eine ber nubere au§ha»eii roeiblich gigur männlich Ktub (ä'u-bR6)

(SY-h§8-a) (frot'it-li) (ft-gS'R) (tnä'n-li) (6ärn)

(fö'-Re-ffta(-8) oorftetteu, barftellen en jätte s. I I (jä't-6) (Riefe en hustru pl. -r (p'ff-tRe) ©hcfnut bygga v. H (bü'g-ä) bauen en kyrka N. I (tchü'R-tä) Kirche en uppmaning N. H(ö'p-mä-nin9)3iufforbetung lielig adj. (fjéMt) heilig ett skyddshelgon (fchü'bff- Sch uff heilig er,

s.Y ^ häl-gö«) -patron en lön N. I I (lön) Sohn ·

emellertid adv. (e-mal-eR-tt'b) ingroifdjeu, aber (be-ti'uä-ä-ffäi) fich au§=

bebiitgen (S'-ga) Singe (blöt) nur (fül) gall

herauSbefommen afstä frán V. oreg (cVto-fftö) bergid)ten auf gä och promenera fpagierett gehen · Helgonabacken Sllierheiligenhügel en backe N. N (bäY-e) Hügel det inre N. ohne pl. (Fn-Re) ba§ gittiere vaggvisa N. I (rocFg-rot-ffä) (Biegeitlieb ett hufvudinneliäll N. ohne pl. (fjü'-roöb-

tu-e-höl) Hauptinhalt nach Haufe mitbringen (gläfb]) froh (iMn) eilen . (jefft) eben betinga sig v. I

ett öga N. oreg.

blott adv.

ett fall N. V fä reda pä

ha med sig'13 n glad adj.

.ila v. I just adv.

lägga sista banden vid bie leffte Hanb au etroaS legen ropa v.I (Rü'-pa) rufen beta v. I I (he'-tä) heilen bli utom sig auffer fich Geraten

en vrede N. ohne pl. (roRe'-be) (But svüra v. IV (ffroS'-RÖ) fdjroöreu taga fast i etroas greifen, umfaffeit störta v.I (fftö'-rtä) ftürgeit ett ögonblick N. V (ö'-gön-blif) Slugenblicf förvandlas tili v. I (föR-raä'nb-läff) in etroaS

oerroanbelt roerben, 31t etroaS roerben naturligtvis adv. (nä-tö'R-lTt-roiff) fetbft·

üerftänblidj en förbannelse N. I I I (fÖR-6ä'it-°(-ffe) glucf)

tili följd af ' inf0[ge

en följd N. N I (fBljb) golge, (Bivluiig ün adv. (an) noch fattas v.I (fS't-äff) fehlen en mälning N. I I (moY-tun9) 2R«Ierei ett korlivalf N. V (lü'R-roälttt) 6h0I'9emöl6e rolig adv. (RÜ'-II) oergnüglich, luftig det var för väl e® ift ein ©lücf fä fatt pä erhoffen, auffangen .

omkring

r/. I ' (rot'-ffä) herumführen geigen

S t h r e t b ü b u n g 31t bett n i l f S o e r 6 e n .

1. gefft finb rotr beim hier in Sunb; roie roerben roir aber uns hier gurechtfittben föuiten?

— 2. (Bir folgen ben Slugaben SäbecferS, fo wirb e§ un§ geroiff nicht fdhroer [fallen]. (Bir motten [lafft uitS] uitfer ©epäcf hier abgeben [hereiufeffen]] fo brauchen roir eS nicht [entgehen roir] (bie gange geit) [gehen urtb] gu tragen. — 3. geh beule, roir müffen bod) ben Station®·

»orfteher fragen, rote roir nach ber Tomfirche fommett [roerben]. — 4. (Bollen [fottett] roir juerft gur Tomfirclje gehen? — 5. g a , roir gehen guerft bahin. Tag roirb für ben (Bor·

mittag oöffig ausreichen; am (Rachmittag föitnen roir bau« [herumgehen uub] nttS bie S t a b t anfeuert. — 6. (Bollen Sie (bie ©üte haben), · Herr StationSoorfteher, mir (gu) fagett, roie mau gehen muff [fott], um naef) ber Tontlirche gtt fommeit? — 7. (Bettit Sie biefe Straffe — fie ffeifft Klostergatan — gerabeauä gehen, foutiuen Sie gerabe auf bie SDomftrdje. @S ift nur [ein (Beg oott] oier (bis) fünf 2Rinuten bis bahin. — 8. Tante feffr. Tarf man bie Kircffe gu jeber TageSgeit fehen? — 9. ©eroiff, im Sommer ftefjt fie meiftenS ben gangen Tag offen. Tort ift immer jemanb, bie grembett herumguführen [ber... herumführt]. —- 10. (Soften) Tauf [für bie SluSlunft]. gefft föntteit roir ftcher auf eigene gauft auSlommett.

— 11. 216er, fage (mal), roie iotmteft bu (eS) tragen, mit bem StationSoorfteher über foldje

©adheit gu fprechett? — 12. Sief), bie fittb ja immer fefjr liebcnSroürbtg; er rourbe ja auch gar nicht böfe, ba§ merlteft [fahft] bu ja. —

Hivatkozások

KAPCSOLÓDÓ DOKUMENTUMOK

Hvad gjorde Laura, dä Karin fors- kande säg pä

Die ©acße liegt fo, baß, roetui ein ©ubftantiu (iitSbefottbere eitt Ditei); bas auf n auSgeßt, mit beut beftimmten Arttfel auf -cu tterfeßett roirb, biefer in ber

Det är ju egentligen först genom Sven Seholànder, som han och hans Sanger blifvit bekanta i Tyskland. Qit gerotffen ©egciiben roirb bie ¿lomiiiatro». form buret) bie DbjeftSform

Aftrib ßatte ftcß erßoben. ©ie ftanb jitterub unb erregt oor ißm, oßtte baratt ju benfen [utan t a n k e pä], in welcße merfwürbige Sage fie fowoßl ißtt als ftcß felbft bureß

Vach ber oben gegebenen ®arftellung eitteö jebett Vofallauted für ftd) ift eS unnötig, auf bie 2lu§fprad)e biefer ®iphthouge eitt3ugeheu. ®er Bogen über gtoei Bofalen beutet

„Verbindung&#34; i Tyskland. nation bestär af en samling studen- ter, som antingen äro fÖ&#34;dda elier hafva stude&#34;rat inom sa&#34;mina pro- vins. Ja, det är nägot helt annat

$d; ßatte fie friißer als froßeS, fcßötteS uttb liebenbeS Rläbcßen, bauit als oerlaffette (ttub) oergmeifette Sraut gefeßen, bie beit, reicßflett Scßaß ißrer'$ttgettbliebe

mifßt mudommen, ift bie beutfße aipf)abctifße ¡Reihenfolge beißcfjoiteu rooi'ben: ä unb ii fiitb alfo unter bem »ußftaben A, ö unter bem »ußftabeit 0 gu fußen.