x j s G m m g & s ^ - z J z z z J ^ :
BRIEFLICHER SPRACH- UND SPRECH-UNTERRICHT
für das
SELBSTSTUDIUM DER SCHWEDISCHEN SPRACHE
Ebbe Tuneid
Cand. phil.
Emil
J o n a sD ä n i s c h e m W i r k l i c h e m K a m m e r r a t unter Mitwirkung von
' s í / r & í
•ALLE RECHTE VORBEHALTE!«
. C. G. Morén
O b e r l e h r e r a m T e c h n i k u m z u Örebro
ALS MANUSKRIPT GEDRUCKT
14. ¿Brief Schwedisch A . t > s c L i n i t t
321-334
©rammáttfdje! 3nbűlt8»er}tl4ni8: Mettere! zur Komparation [325]. -
«erba [331]. '
- Noci) einmal unregelmäßige
27. Mtm.
" ein e^rtic^eä, ffateä iinb beftimmteä "Programm miri) fiep ftet? alä bab fiegrcüpfte panier erroetfen. Sjier mie immer .'wirb baS JUare unb gaßticpe über baä Unttare unb
®unfelc fiegen. ,(©. SÄ. §ebin.)
321.
(Übung 1-4)*A. 2kft.**
[ » g l 34 u. Arbeitsplan]— A"ck ja, — hviskade Lau"ra knappast hö"rbart, i· det 1 hon lutade sitt hrUfvud mot väninnans bröst,] det ä"r han, men jag ä"lskar honom icke! — 3 Det tro"r du bara, Laura lilla,] — svarade Karin, i det 3 hon ö"mt kysste hennes va"ckra och rena panna,] — 4 hvarför skulle du annars hafva gi"ft dig med honom?] — A"ck, kära Karin, jag var 5 ett ö"fvermodigt, o"för-
stàndigt barn, som lät ö"fvertala mig] af mina €* första"ndiga anhöriga tili att göra ett ly"sande parti ;] man sa"de mig frän morgon tili kväll, att 4 det hä"sta en ung ilicka künde göra, vor e att gifta sig med en ä"ldre man,] en man med 8 rh'kedom och samhällsställning,] —
;att de"tta vore för henne den sä"kraste vagen tili lycka. Man sade mig, att 9 de u"nga karlarna vore lä"ttsinniga, o"mbytliga,] att de sna"rt glömde sina hustrur, I O när det fö"rsta kärleksruset väl var ö"fver,] att däremot en ga"mmal man, som fick en u"ng hustru, 4 4 skulle vara för rä"dd om hennes kärlek och för ta"cksam för sin lycka för att nä"nsin kunna glömma sina plikter.] Och 4 3 dessntom var ja"g fa"ttig, ha"n var ri"k,] med e"tt ord, jag 43 var ett o"förständigt barn, som inte vLsste, hvad jag gjo"rde.] — Nä, men 44 du älskade väl àtminstone inte
* Sie MBmigett h 3 uitb 4 fallett uoit ie(jt ab meg.
** Miebe'r eiit gfortfcfjritt jur ©etbftanbigíeit: ®ie 9ín!fpracf)ebezeidjnung falit non jefct an untét bem SSejt ganj meg. ©ie íantt e!, ba biejenigen Mörter be! Serte!, luetrfje 6t! bapin bem Sernenben fremb marén, bereit! int uorf)etgeí)enben Sriefe unter „Mortuorrnt" ein g eü 61 nmrben. Siet ift alfo tm gatte eine! droeifet!
nacpjufeíien. Nur ber ©atafjent toírb aucí) ferner »ott un! angebentet. .
METIL Toras·-!«., SCHWBD. ORia.-U.-B. — 2 2 5 — 1 4
(»rief 14 3 2 1 — 8 2 2 ®eutf(ße aBorlriifliutg)
nägon a^nnan?] — frägade Karin med litet ä
,6ngslan i rösten, i det hon säg sin unga väninna fo"rskande i ögonen. — Nej, ätminstone inte da", — svarade Laura, i det 1 5 hon vTYidvek den fo"rskande blicken.] — Nä, Gu"d ske löf! — sade Karin med en su"ck a£ lättnad, — dä kan a"llt ännu bli go"dt! Ty nu"
da du är 1 © hans hu"stru.| kan du ju icke hafva ta"nke för nägon a"nnan. — A"ck Karin, —hviskade Laura mycket sakta, i det 1 4 hon lutade sin ro"dnande kind mot he"nnes,] — 1 8 hve"m kan väl behärska sitt hjä"rta?] — Det kan
1 9 hva"r och en, som vi"ll det och som har a"ktning för sina lö"ften.| — svaradeKarin litet strä"ngt, men dä hon hlef va"rse 2 0 Lauras barnsligt bedjande blick fä"stad pä sig med ett nästan ä"ngestfullt uttryck,] tillade hon med mi'Ydare ton, i det 9 t hon lä"tt klappade den unga väninnans kind,] — och för öfrigt är det väl inte sä fa"rligt med kärleken, om vi tänka rä"tt pä saken.
9 9 Stanna kva"r här- ett ögonblick,] medan jag sätter fram ett glas pu"nsch ät herrarne] i min ma"ns rnm, sä fär jag sedan höra, huru det stär ti"ll med lilla hjärtat. — Och Karin skyndade u"t 8 4 lä"tt och tyst, som en go"d, liten liustomte,] medan 8 5 den unga hrukspatronessan satte nä"sduken för sina vackra ögon och grät en liten stiila vers,] medan hon vä"ntade pä sin nya väninnas äterkomst.
322. (Übung 5) B. 2>eutfdje SBortfugung. [»
9i. 35 unb 70]
— Sief; j a , — flüffevte S a u r a f a i i m h ö r b a r , inbent fie i h r e n K o p f a n bie » r u f t ber g r e u n b u t (ehnte; — b a § ift er, aber ich ' h " >»d)t!
• — ® a § gicutbft b u m i r , liebe S a u m , — antwortete K a r i n , i n b e m fie i h r e fchöne u n b reine S t i n t ¿örtlich fiiffte, — t»e§f)alb foliteft b u bich b e i m fonft m i t i h m » e r · heiratet h a b e n ?
— Sfdj, liebe K a r i n , idj m a r e i n übermütige®, uuverftänbige® K i n b u n b lief; mich v o n m e i n e n » e r f t ä n b i g e n » e r m a u b t e n ba3ii iiberrebeit, eine g l ä i ^ e n b e (Partie ¿tt m a c h e n . M a n fugte m i r » o m M o r g e n b i § ¿ u m Slbettb, baff c§ f ü r ein j u n g e ® M a t c h e n a m heften fei, fiel; m i t e i n e m ä l t e r e n M a n u , e i n e m M a n n m i t «Reichtum u n b gefeiffchaftiidjer « S t e l l u n g
¿11 uertjeiraten, — baff bie® f ü r c§ ber fichcrfte ( B e g ¿unt ©[tiefe fei. M a u fagte m i r , baff b i e j u n g e n M ä n n e r letd|tfiitutg, u u b e f t ä u b i g fetett, baff fie h a l b i h r e g r a u e n u e r t t a d j · läfftgteii [oergeffeu], w e n n ber erfte Siebeoraufd) worüber f e i ; baff bagegeit ein a l t e r M a n n , ber eine j u n g e g r a u befomme, u m iffre S i e b e ¿u beforgt u n b ¿11 b a n f b a r f ü r f e i n © l ü c f fei, u m j e m a l s feine «Pflichten »ergeffen ¿ u t o n n e n , l l n b aufferbem fei id) a r m , er fei reich, i n i t einem « B o r t e , id) m a r e i n unuerftäubige® K i n b , b a § n i d ; t muffte, i u a § e® tat.
— «Ra, aber 'bit liebteft bod) i»ot)l feinen a n b e r e u ? — .fragte K a r i n m i t etma®
aiigftficfjcr S t i m m e , . i n b e m fie ihrer j u n g e n g r c m t ö i t t forfeffenb i n bie 2 f u g e » faf;.
— «Rein, b a m a f ® menigften® ttidjt! — autroortete S a u r a , i n b e m fie b e m f o r f d ) e u b e n
» l i d ¿ u entgehen f u d p e [entging]. .
— «Ra,. © o t t fei b a n f ! — fagte K a r i n m i t e i n e m S e i n e r ber © t f e i d p e r t t n g , — b a n n f a n n alle® noch g u t roerben! ® e n n jefft, t»o b u feine g r a u bift, f a n n f t b u j a f e i n e n
© e b a n f e u f ü r e i n e n a n b e m hoben. .
— Sfd;, K a r i n , — ffüftcrte S a u r a gan3 feife, i n b e m fie t i p e erröteube ( B a n g e a u bie i h r i g e l e h n t e ; — m e r » e r t n a g w o h l f e i n § e r j ¿11 b e h e r r f d j e u ?
— ® a § f a n i t jeber, ber e§ miff u n b ber Sichtung f ü r fein © e l ö b n i ® befifft [ h a t ! ] — a n t w o r t e t e K a r i n etma® ftreuge; aber af® fie S a u r a ® f i n b l i d ; b i t t e n b e n » l i d m i t e i n e m faft oiigfterfüllteu 2 l u § b r u d a u f ftdj g e r i e t e t f a h , fügte fie i n m i t b e r e m (Eotte ^ t i t j n , i n b e m fie bie ( B a n g e ber j u n g e n g r e u n b i n (eirfjt ftreichelte; — u n b ü b r i g e n ® ift e§ m a h l nicht fo gefäf)i'Iid) m i t ber S i e b e , meint m i r bie S a c h e ricf;tig betrachten. — » t e i b e e i n e n S l u g e t t b i d fjicr ¿ m i l d , m ä h r e i t b i d j ein © f a § «Pttufch f ü r bie H e r r e n i n b a § 3 *m m e i" »teilte® M a n n e ® b r i n g e , batiit w e r b e ich e r f a h r e n , w i e e® m i t bem f l e h t e n ^ e q e i t b e g a f f e n ift [fteht].
l l i t b K a r i n eilte leicht u n b geräufdjfo® w i e ein ffeine® § e i m d j e i t h i »n» 3 , m ä h r e i t b bie j u n g e © u t ® b e f i t ; e r i u i h r Slafchentuch ait t i p e fdjönett S i n g e n b r ü d t e u n b eine frivge ( B e i l e m e i n t e , toähtenb fie bie « R ü d f e h l i h r e r n e u e n g r e u n b i n e r w a r t e t e .
— 226 —
(©egenleittge ilbtrießuttg it. 3 2 3 ¡Brief 14)
(üb. e-») C. ©cgcn|.Ü6ei'ie^Uttg.[36]
323 .(ü6io)D.Xcstcrläutcrnn9 .[^7]
1. (»laß beä men.) Det är han, men jag älskar honom. icke. DaS tft er, aber
icff liebe iffit niefft. Die konj. men fanit mir an bie ©piße beS ©aßeS gefteHt werben, alfo liidffi wie im Deutfcffen bisweilen naeff einem ober meffreren Wörtern beS ©aßeS feffeit.
Qu bemfelben ©aße men jag älskar ho- nom icke fommt aucff ber oerneiitenbe, niefft biegungSfaffige Nebeteil icke, trief)t, oor. Wir ffaben in ben oorffergegangenen IhiterricfftS«
¿riefen baS in ber ©effriftfpraeffe (nainent«
(ieff in ber Bibel) gebraueffte Wort icke fetS mit ber in ber UmgangSfpracffe gebrauchten
»artifel inte wiebergegeben. DaS Wort inte;
baS alfo icke erfeßt, wirb nueff für bie fßar=
tifel ej gebrauefft uub bürgert fteff immer meffr in ber ©effriftfpraeffe ein. ©elbft ber Berfaffer uttfereS DejteS' A gebrauefft baS Wort in unferem oorliegenben Dert in bem ©aße 14 uub weiter, man oergleicffe and) bie Dejterläuteniug im 15. Briefe: „Unterfcffieb jwifeen ©dffrift»
uub UmgangSfpracffe." • .2. (Aboerb nnb Abjeftio niefft oerwecfffeln!)
.,. hviskade Laura lcnappast hörbart flüferte
£«ura faunt ffötbar. DaS Wort hörbart ift ffier ein adv., ba eS eine tteiffere Beftimmung beS BerbumS hviskade ift. Die gorm hörbart ait fieff ift aueff det-genus oom Abjeftioum hörbar. Qm Deutfcffen fanit befanntlicff faft jebeS adj. offne befoubere Gitbuitg afS adv.
bieiteu. Niefft fo im ©effroebifeffen. Um in leßterer ©praeffe ein adv. auS einem adj. ju bilbeit, muß bie Gitbuitg -t angeffängt werben.
Ginige adv. werben jeboeff mit ber Gubung -en gebilbet, j. B. verkligen (wakf-lt-At) wirf«
lieff, tatjäcfflicff, dagligen (bä'g-li-eit) täglicff.
3. (lilla ebenfogut naeff tote bor.) Laura lilla. Qu Ausrufen oberfogenannteitBofatioeit, bie aus einem subst. ttebff bem adj. lilla (ITl-ä) pl. smä (ßmö) befefféit, fattit baS adj. ent«
weber oor« ober naeffgefeßt werben. DaS lilla refp. smä entfpriefft in biefem gaűe meift bem beutfdffen· -effen ober bem adj. lieb, 5.B.:
Nej, frun lilla, det gär inte ,, lilla frun, ,, ,, ,, Nein, liebe grau, baS gefft niefft
Hör du, Lisa lilla, kommer du med?
,, ,, lilla Lisa, ,, ,, ,, Du, SieScffeit, fommft bu mit? · 4. (Gifta sig med nägon.) Hvarför skulle du annars hafva giffc dig med ho- nom? weSffnlb follteft btt bieff fonft mit iffm
uerffeiratet ffabeu? Qm Deutfcffen fagt man itt berfelben Bebeutung forooffl fieff mit einer oerffeiratett'. als eine ffeiraten. DaS
©effwebifeffe brauefft für beibeS: gifta sig med nägon. . '
5. (Ber)cffiebene da.) · . ätminstone inte da .toenigftens nidfft
batnnlS
dä kan allt ännu bli godt bann fan 11 aHeS nödff gut werben '
' ty nu, dä du är hans hustru beult jeßt, too bu feine grau bift
dä hon blef varse Lauras blick als fe ben.Blicf SauraS faff
AuS biefeit unferem Dejte A entnommenen Beifpielen ift erfiöfftlicff, wie oerfeffiebett baS feffwebifeffe Wort dä ins Deutfcffe 51t über»
jeßeu ift.
6. (för rijdd..., för tacksam, för att kuniia glömina, 511 beforgt ... gu banfbar, um oergeffen 311 föniteit.) Wie auS beut ©aße uitfereS DejteS fferoorgefft, wirb bie beutfeffe
¿käpofition 31t oor Abjeftbeit bureff för wieber«
gegeben. Watt fagt nueff alltför, 3.B. allt- för inycket, 511 feffr.
Bei bem Qnfmitio nadff einem Abjeftio mit biefem för ffat baS ©effwebifeffe för att, was bem Deutfcffen um Jü entfpriefft.
DaS feffwebifeffe för ift baffer oerfeffieben inS Deutfcffe ju überfeßeit.
7. (nänsin.) DiefcS Wort ift eilte Ber«
fürjiing beS AboerbS nägonsin. .
8. (Hvad jag gjorde.) DaS Berbum göra, gjorde entfpriefft feiner Bebeutung naeff fowoffl bem beutfcffeit madffett als tun.
9. (Du älskade väl ätminstone inte nä- gon annan? bu (iebft boeff tooffl feinen anberen?) DaS beutfeffe f e i n , f e i n e , f e i n , nicfftS ift gewöffitlicff mit icke (inte) nägon, icke (inte) nägot 311 überfeßeit, b.ff. man oerbinbet im ©effroebifeffen bie Ne=
gatiou mit bem Berbum, wäffrenb fte int Deutfcffen mit beut »ronomeit oerbimbett wirb.
Qtt tutferem Dcjt ffeißt eS weiter: kan du ju icke hafva tanke för nägon annan, roört«
lidff: fannft bu ja .für feinen attberett eilten
©ebanfett ffabcit·.'
10. h a f v a wirb geroöffnlicff ha auSgefprocffctt unb aurf; oft ebenfo gefcffricbeit.
11. (Hur det stär tili med lilla hjärtat.) Hur stär det tili? ift bie geroöffnlicffe feffroe«
bifeffe grage nadff bem Befittbett • einer »crfoit unb entfpriefft fomit bem. beutfdffen „wie gefft eS?" ' " '
( » r i e f 1 4 3 2 4 - 3 2 5 Söflingen it.) 3 2 4 . E . S ö f l i n g e n [74]
ber Hölingen unb Aufgaben beb oorigen »riefeb.
3u 319, (Sefprari) 37. 1. S o warf! bu gefiern abenb? — 2. ¿cfj i»or gu §au]e unb fcferieb einige
»riefe. — 3. State, wen ich gefiern traf! — 4,Sie joll ich bab erraten tonnen-? — 5. Arm, es mar »alniquift.
©r fnf) gang fjenmtergetommen aub. — 6. S o irnffl bu i|n? — 7. @r flridfe im »arte umher unb fchlich ein paar mal an mir uoriiber; er heabficfetigte eben mir gu entrinnen, alb ich geraben Segeb auf ihn jutrnt, unb gang* uufchulbig, alb oh nicht? gefcfjeheu wäre, ifjn fragte, wie eS ißm gelje. — 8. Sab. ant»
»ortete er? ©r war wohl gang uerlegen? — 9. Sab taunft bit bir wo()l beuten, ©r war gang befiürgt, fchwieg einige Augenbiicfe,fch(ießiich murmelte er einige Sorte in ben »art, bie ich mirfgt richtig oerftanb. — 10. grngteft bu ihn nicfjtb weiter? — 11. Die »er»
legeitßeil beb Atenfctjen war mir fefbft peinlich, unb ich ließ ißn laufen.
3u 319, ©efprnd) 38. 1.3cfe war brinneu im »oft»
toutor imb wollte ein Eelegraiitm aufgeben, mußte aber gu meinem ©rftaunen hören, baß icfe mich bireft an bnb§aupitelegraphenamt wcnben mäße.—2.®ang recht, bie »oft unb ber Delegraph finb ftreng gefdjiebeu.
§öchftenb tann utan ein Delegramm burch bie »oft weiter beförbern (äffen, wenn ber betreffeitbe Ort teilte Eelegraphenftatioit Befißt. — 3. Dab Sprichwort be=
wahrßeitet fich: anbere Sauber, anbeve Sitten, aber baß eine folche Sacße, wie bie ©mliefermig uon Dele»
grammeu, iit 6eibeit Sänberu fo oerfcftiebeit fein würbe, bab (fade icfe mir uiemalb beuten tonnen.
- Söfmig ber A u f g a b e 6 6 .
1. Sällskapet har redari infunnit sig. — 2. Vill du inte hiilsa -pä mig i sommar?' — 3. Hvem luil- sade du pä? — 4.Kan lian pästä nägot säclant? — ö.Stannar du länge Jrvar här? — 6. Jag har skickat borthonöni. — 7.Är sahen uppskjuten?— 8.Han är mycket förändrad. — 9. Jag har verkligen bjudit upp liela min förmäga. — 10.1 gär var jag inbjuden hos din vän. — 11.1 dag är han bortrest. — 12. Ni'ir reste han bort?
L i m i t e n .
1. Sab »erftef)t man unter einem ecßt gufammeit»
gefeßlen »erhum? [307] · 2. Unter einem unecht gufammengefeßten? [307]
3. gu welcher gorm jitib gufammengefeßte Zeit»
Wörter immer jufammeitgefcljriebeu? [307]
4. SfiShuenerinnerlich, wabmanuiilerfchwanfeuber Zufammenfeßung oerfteht? [307] *
5. Sie lautet bie allgemeine Aegel über bie «8e=
tonung? '[315]
6. Können Sic einicge gälle angeben, wo bie ©ttb»
filbe betont ift? [315,B]
7. Sie nennt man ben Afgent, ber ben beutfehen
Sörteru jufommt? [316,D]' ' 8. §at bie fcßwebi]che Spracße eine anbere ®e»
tommg? [316,C] ' 9. Sie nennt man biefelbe unb looburcfj wirb fie geteimgeicßnei? [316,C]
(üb. i5) . F. (Brammatif. [si]
3 2 5 . 3 B e i t e r c § g u t K o m p i u - a l t o u . 1. K o m p a r a t i o n burtfj m e r a , n i e s t .
»ergleicßungbftufen ber Abjeftioa auf bie
©tibungen -a, -e, -isk, -ad, -ande, -ende unb
Koniparat. Superlat.
mera „ mest „ ber «Pnrtijipia werben im allgemeinen uießt burdj ©nbuugeu gebilbet, fonbent bureß Stellung uon mera unb mest oor bab
»artiäip, 3.
Positio lika (IP-lä) äßnlicß
öde (iP-b6) müft ' „ „ „ ' „ ' själfvisk (fcßaA-roißl) „ „ „ ~
felbftfücßtig ' belefvad (be-le'-roäb) uon „ „ „ „
aiigeiteßmer Sebenbweife
frümmande (fRa'm-än-b0) „ „ „ ~ fremb
fristäende (fRp-ßtö-en-be) „ ~ „ ~ freifteßenb
älskad (a'l-ßiäb) geliebt „ „ „ „ letvande (iiT-wän-be) lebeub „ „ „ ~ troende (tRü,-en-be) gtaubeub „ „ „ „ .
NB. glad (gläb) ßeiter, ift jronr ein adj., ba§ auf ad eubigt, aber eine ©iibmig int gemößnlicßeu ©inne be§ 3Borte§ ift ad ßier nießt; alfo regelmäßig gefteigert: gladare, gladast.
2. A b j e f t i o a auf - a , bie bureß ß u b u i t g e i t gefteigert werbe«.
Drei Abjeltioa auf -a fönueit jeboeß audß mit ©nbuugeu. fom'pariert roerbeu.
noga
"nogare nogast sakta saktare- saktast stilla stillare stillast
(nü'-gä) genau
(ßcTt-ta) laitgfam
(ßtPl-ä) rußig
3.- U n r e g e l m ä ß i g e K o m p a r a t i o n .
«Bteßrere Abjeltioa roerbeu auf eine im»
regelmäßige Art gefteigert.
a) [yolgenbe Abjeltioa mit U m l a u t , er»
ßatten im Komparatio -re, im ©uperlatio -st:
Positio Komparativ Superlativ grof grob gröfre gröfst (gRölo) (gRörW-Re) (gRÖWßt)
läg niebrig lUgre lägst (log) (lä'g-Re) (tägßt)
läng lang längre längst (tön«) (la'ns-Re) (iänSßt)
stor groß större* störst (ßtÜR) (ßto'R-®) .(ßtörßt)
träng eng trängre trängst (tRÖllS) (tRarll8-Re) (tRaiGßt)
* §ier ift bab hoppelte r gu Beachten.
— 2 2 8 —
(ítonöerfntiou 8 2 5 — 3 2 6 » r i e f 14)
Positiv- tung fcßroer (ton9)
ung jung (en9)
Koniparatio tyngre (tÜfll9-Re)
yng re (ün9-Re) im större unb
Superlatio tyngst (tün9ßt)
yngst (un9ßt) _ störst iß furz NB. S a !
unb offen!
b) S a ! adj. liög (ßög) ßocß, erßält im Koniparatio -re, im Superlatio -st unb »ofab oerlürgung:
hög ßocß högre bögst . (ßöfl) (ßS'g-it8) (ßöfßt)
NB. S a ! ö in hög unb högro iß lang unb gefcßtoffen roie in „töten", in bögst furj unb offen roie in „öffnen", alfo meßt roie ba! ö im beutfcßeit ßödßß au^ufpreißen!
c) »on bem »ofitio ganz abroeießeube fotgenbe adj.·.
Komparativ värre (roarR-e)
värre . [jormen erßalten
Positiv
• dälig feßteeßt (böMt)
elak fcßltmm (eMäf)
gammal alt (gäYn-ät)
god gut (9öb) .
liten fleiit (lTMen)
myeken oiet (muY-eii)
Superlativ v ä r s t (roarßt)
värst
äldre äldst
(a't-bn6) (atßt)
bättre . bäst
(bä't-Re) (baßt)
mindre minst
(mFn-bKe) (mtnßt)
mera mest (me'-Rä) (maßt) er flera fleste (möYr9-eu) ' (ße'-nä). (ßa'ß-te)
nära naß närmare närmast (na'-Rä) (itiTR-mü-R6) (na'R-mäßt)
ond böfe sämre sämst (unb) , (ßahn-Re) (ßamßt) Unter biefeii adj. fönneii fotgenbe unter geroiffeu »ebiugungen, roorü6er fpäter ein Näßere!, aueß regelmäßig tompariert roerben.
Positiv dälig elak grof god ond svär
feßieeßter böfe . grob gut roiitenb feßroierig
Komparativ däligare elakare grofvare godare ondare svärare
Superlatio däligast elakast grofvast godast ondast svärast d) .gwet ö<fy'.,roelcße unregelmäßig fompariert roerben, tonnen nießt ben ©upertatio bitbeu.
fä (fö), wenige pl. färre (färR-e) smä (ßmö) fteine pl. smärre (ßmarR-e) Al! ©rfaß be! ©uperiatiü! oon smA wirb minst angeroenbet, ooit fä erfeßt mau beit
©upertatio bureß det minsta antatet, bie tteinfte gaßl, ober irgenb einen anberen äßn=
ließen Au!brucf. '
e) jjoigenbe adj. tommeu nur im Kom=
paratio unb ©upertatio Komparativ aktre («Y-tR«) f bakre (bä'f-R8) / 9 m t e t c
bortre (börrt-Re)) fjärmare (fjaYt- > fernere
ma-R
e)J
främre (fRaYn-R0) lnorbcre förre (foYl-e) > ober förra (fÖYi-8) j erftere inro (TYi-r8) innere nedre (ner-bRe) untere närmare (iiaYt-mä-Re)
uäßer
senare (ße'-nä-Re) leßtere undre (ern-bRe) untere yttre (u't-Re) äußere öfre (ßlu-R6) obere
f) g-'oigeube adj.
tatio cor:
•eiterst förnämst melierst ypperst
oor:
Superlatio akterst (ö'f-terßi) bakerst (bä'f-tYßt) borterst (böYt-erßt) fjärmast (f ja'R-
^ maßt) främst (fRatlißt) först (forßt) innerst (TYi-erßt) nederst (ne'-bYßt) närmast (ua'R-
' • maßt) senast (ße'-näßt) underst (eYt-berßt) ytterst (fi't-0rßt) öfverst (B'-ro°tßt) tommeu nur im ©uper=
(arf-terßt) (fö-niaYiißt) (mä'i-erßt) (ü'p-Yßt)
ßinterß oorneßmß
mitte (ß ooräügticßft 4. »erftärfung burefj allba.
Ser ©upertatio tauu uoeß eine »erftärfung bxirdß allra ßabeit. S a ! »erftärfung!roort roirb jeboeß uießt. wie, ba! beutfeße „atler"
mit bem adj. zufammengefeßrieben, j'. 23.:
allra störst, allergrößt.
5. Abjeftitm oßne 23eigieitßuiig»itnfeii.
Tlandje adj. roerben roie im Seutfcßen gar uießt
daglig (bä gefteigert, j.
-fl-II) tägtieß.
död (böb) tot,
2lufgabe 6 7 .
Nacßbem ber Serueube bie obeufteßenbeit Siegeln- über bie Komparation geroiffenßaft eingeprägt,, geße er gur ©riebtgtutg ber im
"Öfningshäfte" geßettten 2(ufgäbe über.
826
1.
2.
3.
4.
5.
6.
(üb. i 6 - i 8 ) G . ^ o n t i e r f a t i o n . [55]
Hur gjorde Laura? .
Hvad sade Karin, dä Laura sade,. att hon'ej älskade honom?
Hur gjorde Karin för att trösta Laura?
Hvad' frägade Karin? "
Hvad sade Laura sig vara?
Hvem öfvertalade Laura?
tili öfvertalade de henne Hvad sade de Laura?/
— 229 —
(»rief 14 326—327 ©tfprcit&e) 8. Hvad borde den man ha, som en
ung flicka borde gifta sig med?
9. Hurudana voro de unga karlarna?
10. N'är glömma de unga karlarna sina liustrur? ' 11. Hur skulle en gammal man visa sig
gentemot sin hustru? [Han ...]
12. Hvad var det slutligen, som afgjorde giftermälet?
13. Hvad var Laura, dä hon gifte sig?
[Hon ...]
14. Hvad frägade Karin?
15. Hvad gjorde Laura, dä Karin fors- kande säg pä henne?
16. Hvarför künde Laura icke hafva tanke för nägon annan? [Hon var ...]
17. Hvad gjorde Laura, dä hon svarade?
18. Hvad svarade hon?
19. Hvem kan behärska sitt hjärta?
20. Hvad blef Karin varse?
21. Hur tröstade Karin sin väninna? [Dä-
rigenom att · 22. Hvad bad Karin Laura om? [Att hon
skulle ...]
23. Hvad gör Karin, medan Laura väntar?
[Hou ...] . 24. Hur skyndade Karin ut?
25. Hvad gjorde den ensamma Laura?
327. (ü6. i9) H. ©etyräc&e. [59]
— ©efpröch 39. — 1. Hvad tycker du om Götcbo"rg?
— ©efpradj 40. —
en julafton s . H (jüY-äf-tön) 2Beihnacht§abenb 1. H u r u mänga dagar liar vi kvar tili
jirYafton.
8. Hvad borde den man ha, som en ung flicka borde gifta sig med?
9. Hurudana voro de unga karlarna?
10. N'är glömma de unga karlarna sina liustrur? ' 11. Hur skulle en gammal man visa sig
gentemot sin hustru? [Han ...]
12. Hvad var det slutligen, som afgjorde giftermälet?
13. Hvad var Laura, dä hon gifte sig?
[Hon ...]
14. Hvad frägade Karin?
15. Hvad gjorde Laura, dä Karin fors- kande säg pä henne?
16. Hvarför künde Laura icke hafva tanke för nägon annan? [Hon var ...]
17. Hvad gjorde Laura, dä hon svarade?
18. Hvad svarade hon?
19. Hvem kan behärska sitt hjärta?
20. Hvad blef Karin varse?
21. Hur tröstade Karin sin väninna? [Dä-
rigenom att · 22. Hvad bad Karin Laura om? [Att hon
skulle ...]
23. Hvad gör Karin, medan Laura väntar?
[Hou ...] . 24. Hur skyndade Karin ut?
25. Hvad gjorde den ensamma Laura?
327. (ü6. i9) H. ©etyräc&e. [59]
— ©efpröch 39. — 1. Hvad tycker du om Götcbo"rg?
2." NP'o dagar hlott.
8. Hvad borde den man ha, som en ung flicka borde gifta sig med?
9. Hurudana voro de unga karlarna?
10. N'är glömma de unga karlarna sina liustrur? ' 11. Hur skulle en gammal man visa sig
gentemot sin hustru? [Han ...]
12. Hvad var det slutligen, som afgjorde giftermälet?
13. Hvad var Laura, dä hon gifte sig?
[Hon ...]
14. Hvad frägade Karin?
15. Hvad gjorde Laura, dä Karin fors- kande säg pä henne?
16. Hvarför künde Laura icke hafva tanke för nägon annan? [Hon var ...]
17. Hvad gjorde Laura, dä hon svarade?
18. Hvad svarade hon?
19. Hvem kan behärska sitt hjärta?
20. Hvad blef Karin varse?
21. Hur tröstade Karin sin väninna? [Dä-
rigenom att · 22. Hvad bad Karin Laura om? [Att hon
skulle ...]
23. Hvad gör Karin, medan Laura väntar?
[Hou ...] . 24. Hur skyndade Karin ut?
25. Hvad gjorde den ensamma Laura?
327. (ü6. i9) H. ©etyräc&e. [59]
— ©efpröch 39. — 1. Hvad tycker du om Götcbo"rg?
ett land s. H I (lattb) Saab pä landet auf bem Sattbe en släkting s. H (fftaY-tin0) Sßernmitbter 3. Staimar du pä la"iulet eller reser
du tili dina släktiugar i sta"'n?
8. Hvad borde den man ha, som en ung flicka borde gifta sig med?
9. Hurudana voro de unga karlarna?
10. N'är glömma de unga karlarna sina liustrur? ' 11. Hur skulle en gammal man visa sig
gentemot sin hustru? [Han ...]
12. Hvad var det slutligen, som afgjorde giftermälet?
13. Hvad var Laura, dä hon gifte sig?
[Hon ...]
14. Hvad frägade Karin?
15. Hvad gjorde Laura, dä Karin fors- kande säg pä henne?
16. Hvarför künde Laura icke hafva tanke för nägon annan? [Hon var ...]
17. Hvad gjorde Laura, dä hon svarade?
18. Hvad svarade hon?
19. Hvem kan behärska sitt hjärta?
20. Hvad blef Karin varse?
21. Hur tröstade Karin sin väninna? [Dä-
rigenom att · 22. Hvad bad Karin Laura om? [Att hon
skulle ...]
23. Hvad gör Karin, medan Laura väntar?
[Hou ...] . 24. Hur skyndade Karin ut?
25. Hvad gjorde den ensamma Laura?
327. (ü6. i9) H. ©etyräc&e. [59]
— ©efpröch 39. — 1. Hvad tycker du om Götcbo"rg?
4. Jag stannar liä"r och inina släktiugar koinma ti"ll mig.
8. Hvad borde den man ha, som en ung flicka borde gifta sig med?
9. Hurudana voro de unga karlarna?
10. N'är glömma de unga karlarna sina liustrur? ' 11. Hur skulle en gammal man visa sig
gentemot sin hustru? [Han ...]
12. Hvad var det slutligen, som afgjorde giftermälet?
13. Hvad var Laura, dä hon gifte sig?
[Hon ...]
14. Hvad frägade Karin?
15. Hvad gjorde Laura, dä Karin fors- kande säg pä henne?
16. Hvarför künde Laura icke hafva tanke för nägon annan? [Hon var ...]
17. Hvad gjorde Laura, dä hon svarade?
18. Hvad svarade hon?
19. Hvem kan behärska sitt hjärta?
20. Hvad blef Karin varse?
21. Hur tröstade Karin sin väninna? [Dä-
rigenom att · 22. Hvad bad Karin Laura om? [Att hon
skulle ...]
23. Hvad gör Karin, medan Laura väntar?
[Hou ...] . 24. Hur skyndade Karin ut?
25. Hvad gjorde den ensamma Laura?
327. (ü6. i9) H. ©etyräc&e. [59]
— ©efpröch 39. — 1. Hvad tycker du om Götcbo"rg?
en julotta s. I (jüY-üt-ci) 2ßeihna<ht§mette en landtkyrka s. I (Iaiit-tchuB-fa) Sanbfiv^e 5. Ali, de vilja se och liöra en julotta
i eil la"ndtkyrka.
8. Hvad borde den man ha, som en ung flicka borde gifta sig med?
9. Hurudana voro de unga karlarna?
10. N'är glömma de unga karlarna sina liustrur? ' 11. Hur skulle en gammal man visa sig
gentemot sin hustru? [Han ...]
12. Hvad var det slutligen, som afgjorde giftermälet?
13. Hvad var Laura, dä hon gifte sig?
[Hon ...]
14. Hvad frägade Karin?
15. Hvad gjorde Laura, dä Karin fors- kande säg pä henne?
16. Hvarför künde Laura icke hafva tanke för nägon annan? [Hon var ...]
17. Hvad gjorde Laura, dä hon svarade?
18. Hvad svarade hon?
19. Hvem kan behärska sitt hjärta?
20. Hvad blef Karin varse?
21. Hur tröstade Karin sin väninna? [Dä-
rigenom att · 22. Hvad bad Karin Laura om? [Att hon
skulle ...]
23. Hvad gör Karin, medan Laura väntar?
[Hou ...] . 24. Hur skyndade Karin ut?
25. Hvad gjorde den ensamma Laura?
327. (ü6. i9) H. ©etyräc&e. [59]
— ©efpröch 39. — 1. Hvad tycker du om Götcbo"rg?
längta efter v. I (iSYiMä) fich fehlten ttacfj sädan dar (ffB-ban-ba'R) foldjer en äktur s. H I (öY-iüit) gafirt, ®our en färd s. I H (färb) gafpt en juldagsmorgon s. H (jäY-bäff-ntÖR-ön)
9Seihuacht§motgeii 6. Ja, just de"t, och sä längta de efter
en sädan där liögtidlig ä"ktur, som färden tili k y " r k a n tidigt pä juldags- morgon.
8. Hvad borde den man ha, som en ung flicka borde gifta sig med?
9. Hurudana voro de unga karlarna?
10. N'är glömma de unga karlarna sina liustrur? ' 11. Hur skulle en gammal man visa sig
gentemot sin hustru? [Han ...]
12. Hvad var det slutligen, som afgjorde giftermälet?
13. Hvad var Laura, dä hon gifte sig?
[Hon ...]
14. Hvad frägade Karin?
15. Hvad gjorde Laura, dä Karin fors- kande säg pä henne?
16. Hvarför künde Laura icke hafva tanke för nägon annan? [Hon var ...]
17. Hvad gjorde Laura, dä hon svarade?
18. Hvad svarade hon?
19. Hvem kan behärska sitt hjärta?
20. Hvad blef Karin varse?
21. Hur tröstade Karin sin väninna? [Dä-
rigenom att · 22. Hvad bad Karin Laura om? [Att hon
skulle ...]
23. Hvad gör Karin, medan Laura väntar?
[Hou ...] . 24. Hur skyndade Karin ut?
25. Hvad gjorde den ensamma Laura?
327. (ü6. i9) H. ©etyräc&e. [59]
— ©efpröch 39. — 1. Hvad tycker du om Götcbo"rg?
ett före s. ohne pl. (fö^-R®) Schlittenbahn klinga v. I (flPnS-ä) Hingen Idingande flingettb, fjerriich
7. Ja, föret är verkligen klFYigande.
treflig (tRrit)-Il) angenehm 2. Bra", meu i Stockholm fann jag
lifvet gla"dare och tre"fligare.
en sl'äde s. II (fflä^-b®) Schlitten inviga v. II (TYt-ot-ga) einroeihett 8. Jag har köpt mig en präktig slä"de,
som jag dä" skall i"nviga.
London (Iörn-bön) Sottbott . Paris (pä-itl'ff) ' (Pari®
3. Ja, det siiga niä"iiga, och man kallar ju GÖtebo"rg S voriges Lo"ndon och Sto"ckliolm Sveriges Pari"s.
ett främmande s. Y (fRarm-ätt-be) »efucfj 9. Huru länge sta'Yiuar ditt främinande?
en annandag (a'riiäit-bäg) ¿weiter ffeiertag en tredjedagsmorgon (iRf-bf-bafs-utÖR-ön)
Morgen be® britten geiertag®
följa v. II (foY-jä) begfeiteu 10. Endast öfver a"nnandageii. P ä
tre"djedagsmorgon följer jag dem tili sta"'n.
(üb. 22) i. $liefjenbe3 Sefcit. [eoj [üs
23.25]K. ©ute Übetfe^ung.
[ e i ]dumt adv. (bemt) bumnt 4. Det är inte sä du"mt sagdt.
ett främmande s. Y (fRarm-ätt-be) »efucfj 9. Huru länge sta'Yiuar ditt främinande?
en annandag (a'riiäit-bäg) ¿weiter ffeiertag en tredjedagsmorgon (iRf-bf-bafs-utÖR-ön)
Morgen be® britten geiertag®
följa v. II (foY-jä) begfeiteu 10. Endast öfver a"nnandageii. P ä
tre"djedagsmorgon följer jag dem tili sta"'n.
(üb. 22) i. $liefjenbe3 Sefcit. [eoj [üs
23.25]K. ©ute Übetfe^ung.
[ e i ]en sed s. H I (ffeb) Sitte ett bruk s.Y (6itüf) ©ebrandh träffande (tEct'i-3n-be) treffenb
ett främmande s. Y (fRarm-ätt-be) »efucfj 9. Huru länge sta'Yiuar ditt främinande?
en annandag (a'riiäit-bäg) ¿weiter ffeiertag en tredjedagsmorgon (iRf-bf-bafs-utÖR-ön)
Morgen be® britten geiertag®
följa v. II (foY-jä) begfeiteu 10. Endast öfver a"nnandageii. P ä
tre"djedagsmorgon följer jag dem tili sta"'n.
(üb. 22) i. $liefjenbe3 Sefcit. [eoj [üs
23.25]K. ©ute Übetfe^ung.
[ e i ]5. Nej, hvad seder och bru"k beträffar, sä är det my"cket träffande.
ett främmande s. Y (fRarm-ätt-be) »efucfj 9. Huru länge sta'Yiuar ditt främinande?
en annandag (a'riiäit-bäg) ¿weiter ffeiertag en tredjedagsmorgon (iRf-bf-bafs-utÖR-ön)
Morgen be® britten geiertag®
följa v. II (foY-jä) begfeiteu 10. Endast öfver a"nnandageii. P ä
tre"djedagsmorgon följer jag dem tili sta"'n.
(üb. 22) i. $liefjenbe3 Sefcit. [eoj [üs
23.25]K. ©ute Übetfe^ung.
[ e i ]— 2 3 0 — 17*
3 2 8 — 3 2 9 » r i e f 14)
2 8 . S e í t i o n .
331 о» iniifs fte'ä e«f5 neue besinnen; barin heftest
• bie flraft ber Jußcub. ( S B i n b e ä b ö l l . )
8 2 8 . (Übung 2) A . X c i t . [Bgf. 34 uub Arbeitsplan]
Kariii fann de häda vä'Tmerna 1 i Andréns lilla kaju"ta,] som han кa"]lade
den, och 9 sedan hon framsatt den u"tlofvade punsclien,] hälsade hon fränLau"ra och sa'Yle, 3 att herrarna gärna künde sitta kvar och rö"ka inne hos revisorn, ty fru"arna hade en hei mängd saker att pra"ta om, som vore alldeles ofa"ntligt angelägna.] — Ja, men 41 vi skulle väl ge oss a"f igen] — menade hrukspatronen 5 i den ganska tydliga afsikten att bli mo"tsagd,J hvilket ocksä myeket riktigt i"nträffade.— © Nej, nu" fär ni lof att dröja hos oss tili kväUlen, det har Katrin gjort sig rä'Jming pá!] — sade revisorn, — och när vi'nu en gang fätt er hi"t, sä ska' vi oksá liälla er kva"r en smula ... hvem ve"t, när vi se"dan fa rá om er mera! — 7 Ná, kÖ"r för de"t dá, ja"g trifs förträ"ffligt!| — skrattade hrukspatronen,— och efter Lau"ra vill bli kva"r, sä mä hon gärna gö"ra sá me"d! — ® Det är bara ja"g, som inte slä"pper lienne!] — försäkrade Karin med ett gladt leende, i det hon skyndade 9 i"n tili sin nya väninna.] — Förba"nna mig, jag imdrar inte en smiP'la mera pä att du är kä"r i hustru din, hror Pelle! — sade hrukspatronen, sedan Karin stängt dörren, — detundrar jag vi"sst inte pä! — Ja, inte ja"g heller! — svarade revisorn med ett godt leende, i det 1 © han slog i" punsch ] — Men skä"l nri, bror Svante, och fo"rtsätt sedan berättelsen om ditt gp'ftermäl och hvad därmed hade sa'Ynmanhang.
Du har go"d tid, ty när fru'Yirna börja pra'Ya, I i slu"ta de minsann icke i brä"dkastet.] — Nej, de"t är da sä va^nligt, de"t, hror Pelle, — svarade Svante Holter, i det 1 2 han lutadé sig tillbaYka i revisorns bekväma hvilstol] ocli började berä"tta 1 3 sä má"ngordigt som möjligt, hur han kommit pä de"n idén att bli gi"ft karl.] — Under tiden kom Karin tillbaka tili sin gast med
1 4 litet fru"kt och andra af dessa smä läckerheter, som frimtimren tyckaom att kna^prapä,] medan 1 5 de utbyta sina smä förtro"enden med hvarandra.]
Vid hennes P'nträde hade det lilla regnvädret i Lauras ögon redan gätt ö"fver, och som vanligt efter so"mmarregn sken solen nu 1 © myeket kla"rare an förut.] Karin aktade sig väl 1 4 att se nägra spä"r efter skuren,]
utan fly"ttade, som om ingenting hä"ndt, 1 ® ett litet sy"boi'd framför soffan]
och inbjöd sin unga väninna 1 9 att smaka pä", hvad huset förmä"dde.]
829. (übung 5) B. Seutfdje SSovtfiipng. [35]
Katin faub bie beiben Qreunbe in AnbreitS Heiner Kajüte, wie er (fein ©tübdjen) nannte, itttb naeffbem fie ben oerfpvodffeneu ißuufdff (twr ifjuen) niebergefeßt ffatte, grüßte fie iiou Saura unb bemerfte [sade], baß bie Herren iffretmegeu [gerne] bort bleiben uub bei bem Netiifor raueffen fönuten, beim bie Qraucn ffütten eine Wenge ©«феп 311 bejprccffcn [prata om], bie gaii3 тфегогЬепШф [ofantligt] roießtig feien. — ©effr [фон [ja], aber wir muffen liuS Ьоф roieber auf beit Heimweg begeben [ge oss af igen], — meinte ber ©ut§befißer, in ber gong ЬепШфеп АЬЬфр Wiberfprife 311 erfaffren, юаё лиф 90113 пфкд gefd;aff [inträffade]. — Nein, jeßt werbet iffr ffeute Abeub ffiibfd; bei un§ bleiben [fär ni lof att dröja],' betrauf ffat Karin gerechnet [gjort sig räkning p&]! — fagte ber Neoifor. — Uub wenn wir еиф einmal ffier ffaben, werben mir еиф пиф eilte Weile [en smula] ffier behalten... wer weiß, mann wir еиф roieber ffier feffen [fä rä' om er mera]! — Nun, fo fei e§ [Kör för det dä], 1ф befinbe пиф (ffier) uortveffti.cff! — lacffte ber ©utsbefißer.
— Unb ba Saura ffier bleiben wiH, fo mag fie meinetwegen [gerne] аиф fo tun! — allein bin es, bie fie шф1 weg läßt [släpper kenne]! — uerftefferte Karin mit fröljlidym Sadjen,
— 2 3 1 -
(©egenfetttge Überlegung tc. 3 2 9 — 3 3 0 » r i e f 1 4 )
iitbem fie ju ißter neuen gteunbiu ßineineitte. — Rerbammt witt icß fein, wenn icß micß nun»
meßr barüber tuunbere, baß Du in beine grau oeriiefet Bift, greunb 5ßeUe! — fagte ber ©utg»
befißex, tiacßbem Karin bie Tür (ßinter ficß) gefcßloffen ßatte; — barüber rounbere icß micß nießt! — $a, icß aucß nießt! — antwortete ber Reoifor mit frenitblicßem Säcßeln, inbent er ißunfcß in (bie ©iäfer) goß. — Docß jeßt beiu 2Boßi, greunb ©Dante, unb feße bann beine ©rjäßlung oon beiuer »erßeiratuug unb wa§ bamtt ¿uj'ammenßäugt fort. Du ßaft gute Zeit, benn wenn bie grauen 31t ptaubevu beginnen, bann fcßließeit fie waßriieß itidßt fo feßneü. — gteilicß, bag ift ja gewijßnlicß ber galt, greunb ¿eile! — antwortete
©oaute Holter, inbem er ficß in ben bequemen Rußeftußl beg Reoiforg. guriiefießnte, unb begann fo roeiifeßweifig [mängordigt] wie mögiieß 311 et^äßien, wie er auf ben ©ebanfeit [$bee] gefommen (fei), ©ßemann 511 werben.
üffiäßrettb biefer Z ^ t t«m Karin 311 ißretn ©oft mit einigen griießten [etwaS grueßt]
unb auberen Keinen Räfcßereien, welcße bie grauen 311 ficß 311 ueßmen belieben, wenn fie ißre Keinen ©eßeimniffe miteinanber augtaufcßeit. »ei ißrem ©intreteu war bag Keine Regenwetter in Satirag Augen bereits oorübergegaugen, unb wie gewößnlicß uaeß einem
©ommerregeit, feßieu bie ©oitne jeßt oiei Karer als oorßer. Karin ßütete ficß, irgeub eine
©pur beg Regenfcßauerg 311 bemerfen [att se], fonbent feßte, ai§ ob nießtg gefeßeßen fei, einen Keinen Räßtifcß oor bag ©ofa unb lub ißre junge greunbin ein, 31t foften, wa§ bag Hang (311 bieten) oermoeßte.
(üb. 6-9) C.©egcnf.Ü6crfe^un0- [sej
3 3 0 . (üb. 10) D.Xcitctläuterun0.[37]
1.· (Der Konjunftio.) Ty fruarue hade en hei mängd saker att prata om, som vore alldeles ofantligt angelägna, benu bie grauen ßätten eine SDieuge ©acßeit 31t befprecßeit, bie gmi3 außerorbentlicß wießtig feien. Die »erba!»
formen hade unb vore finb Konjunftioe. 9Ba§
bie gorm hade an fidß betrifft, fo ift nießts oorßanben, wag angibt, baß biefelbe Koujunftio ift, beim bie eittfprecßeube gorm beg $nbifatio§
ift oöllig gleicßlautenb. Dagegen ift vore nur eine foujunftroe gorm ober Rebe.
Der Konjunftio fteßt ßier 31« »e3eicßiumg, baß baä Aitggefagte eine Äußerung etneS auberen,' nießt beg Rebetibeit ift. Diefe Art ficß auggubrüefen nennt man iitbirefte An»
füßruitg.
2. (Skulle.) Dem Sernenbeu bürfte bie SBiebergabe refp. bag rießtige Rerftättbiitä ber »erba skall, skola, skulle mieberßolt
©cßroierigfeiten bereitet ßaben. Die Regeln für bie Anmenbung biefer »erba finb tat»
fcicßlicß feßr oerwidfett. güu biegmal wollen wir nur anbeuten, baß skulle, wag fonft 3111 »ilbting be§ futurum pret. bient unb bann mit würbe miebe^ugeben ift, jebotß ßäuftg ein «Pfiicßtgefüßi anbeutet uitb in foleßem galle mit folleit ober müffen 311 überfeßen ift, 3. » . : Vi skulle väl ge oss af igen, mir müffen unS rooßl empfeßleu.
3. (att bor btm gnßnitio.) Dem oor einem Snftititw fteßenbeu att eittfpricßt bog beutfeße ju. gnbeg fornmt eg oft oor, bag einem
feßmebifeßen gtifinitw gieieß einem beutfeßett nießt bag "att" refp. „311" oorangeßt, 3.».:
jag vill ej göra det, icß will bag nießt tun.
Die ©pracßeit ftimmeu jeboeß iit biefer
»e3teßiing ieiuegroegg überein. Oft, wo in ber einen ©praeße ber gnftnitio rein, b. ß.
oßue' att refp. 31t fteßt, ßat bie anbere ©praeße ben gnftititio mit »eftimmtinggroort, 3. » . :
mir fruarnebörja prata weint bie grauen 31t plauberit Beginnen.
Att fela ;ir mänskhgt (mcPnßi-lit) grreu ift luenfcßluß.
gür ßeute woHen wir nur biefe Tntfacße feflftelieit. Die augfüßrliißeu Regeln ßierfür erfolgen erft im II. Kurfug.
4. (Zweierlei att.) Karin sade,. att herrarne gärna künde sitta kvar, Karin fagte, baß bie Herren gern bort bleiben fönnten.
Dag unter 4 befproeßene att ( = 31t) ift genau 001t ber Konjuititiou att ( = baß) 31t unter»
feßeibett. 2Bag bie Augfprncße betrifft, fo ift 51t bemerteu, baß ba§ oor beut $ufinitiu fteßeitbe att in ber Umgaitggfpracße meift ö gefprocßeit wirb, wäßreitb bie Konjunttion att ftetg St 311 fprecßeit ift.
5. (hvem v e t , niir ...) ©owoßt bog fragenbc Aboerbium wann wie bie Koujuut»
tion ber Ze't olä werben im ©eßwebifeßen bureß nür roiebergegebeit.
6. (och e f t e r L a u r a vill Mi k v a r . . . ) E f t e r ift atg gorm ber Umgaitggfpracße für eftersom, weit, feßr gebräudjlicß. ©onft ift efter «Präpofition mit ber »ebeuütng oott naeß, ßinter.
7. (jag u n d r a r inte en sntula ...) En sinula eittfpricßt jicmlicß genau bem beutfcßeit
— 232 —
(©rnmmntif 3 3 0 - 3 3 1 » r i e f 1 4 )
ein.'6 iß феи imb roirb roie biefeS пиф ooit ber geii, roie in itnfercm Serie A, gebrandßt;
jebocß fommt biefeS en smula feßr feiten at!
ein bißdßeu oor, roe!ßal6 mir e! аиф in ber b e i d e n ffiortfüguitg frei überfeßt ßnbcit.
(üb. i5) F. ©rammatif. [5i]
881. 9M) einmal itnreQeliuä&ige
m b a . 1 . » o r ß e t n e r f u u g .
Sa e! troß eine! feßr geroiffeitßaften
©tiibium! beiino.cß oorfoninten, fann, baß ber Seruenbe bei! eine ober anbere itnregeiinäßige
»erbttm oergißt intb fieß in ber mtgeiießineit Sage befinbeit mürbe, ba! »erjeicßniä ber fämtlidßen fünf Konjugationen burdßfucßen 511 muffen, um ba! rießtige Konjugieren be!
betreffeuben SSerbum! 511 fiubcit, motten mir itacßfteßenb ein iitpßabetifcße! »erzeicß=·
iti! ber feßroebifeßen iiiiregetmäßigeit »erba geben. S a aber bie ftarfeu »erba faft bic=
fetten ©cßroierigfeiteit bieten, roie bie uitregef=
mäßigen, finb audß biefe ßier mit aufgenommen roorben. ©cßou auf einen fiiießtigen »lief finbet
| ber Seuteitbe ba! ©eftießte ßier, intb fatt! er über irgeitb ein »erbum im groeifel ift, 06 e! regelmäßig ober unregelmäßig ift, bieut ja biefe! »erzeießni! at! Anffläntitg. ©in »erbitm, ba! mau ßier uießt finbet, ift atfo feßroaeß intb regelmäßig. S a zufammeugefeßte »erbo roie bie einfacßeit ju fonjitgieren finb, ßabeit mir 001t beit erftereit ganz abgefeßen. -
S a ! »erzeießui! ßat aber einen zroeiteit . groeef, itnb zwar bei! ber ©el&ftpriifitng.
Hierin fott aueß ßeute bie. eigeuttieße Übung befteßeit. Niait oerbeefe mit einem ©tücf
»apier atte! außer bem giifinitio uub prüfe, . ob mau ber augefüßrten gormeit fießer ift.
Sie! roirb ja roeiter feine Nliiße maeßen, ba atte! bereit! erlernt ift; man ßat atfo nun bie greube, zu Hüffen, baß man eine ber Haupt=
feßroierigfeiteu ber fcßroebifcßeit. ©praeße überrounben ßat.
•Jiun'jum SBerie:
2. Aipßnbctifcße! » c r j c i t ß u i ! ber ftarfeu unb unregelmäßigen, mißt aufnmiuciigefetjteii geitloörter.
Infinitiv Imperfektum
Sup. Pres. iitd.
Infinitiv
Singular Plural Sup. Pres. iitd.
\ bitten bedja J
bad bado bedt ber "
beder
binda biubeit band bando bundit binder
bita beißen bet beto bitit biter
bjuda bieten bjod bjödo bjudit bjuder
froerbeit
blifva J blef blefvo blifvit blir
blifver bringa bringen bragte bragte bragt bri n gar brinna brennen brann brunno brunnit brinner · brista bredßen brast brusto brustit brister bryta breeßen brot bröto· bruti t bryter
bära tragen bar buro burit bar
böra fotteit borde borde bort bör
dimpa pxtrgelit damp (feß(t) (feß(t) ' dimper draga zießeit drog drogo " drágít drager dricka trinfen draek drucko druckit dricker drifva treiben dref drefvo drifvit drifver drypa triefen drOp dröpo . drupit dryper dväljas roeilen dvaldes dvaldes dvalts dvilljes
dyka tmicßeit desk döko dykt . dyker
dö fterben dog dogo dött dör
dolja oerßeßten dolde dolde dolt dől jer falla fatten foil· follo fallit faller
fara faßrett for foro farit far
finna finben fann funno funnit finner
flyga fliegen flog flögo flugit . flyger ·
Niimerfit и д е и Sup. аиф bedit
аиф reg. I
bort ( O r o t )
аиф reg. II
befalta befehlen reg. II befára befiii^ten
reg. I .
2 3 3 —
( » r i e f 16 362—364 © r a m m o t i f )
Infinitiv Imperfektum
Sup. Pres. ind. » n m e r l u n g t n
Infinitiv
Singular Plural Sup. Pres. ind. » n m e r l u n g t n
flyta fließen flöt floto flutit flyter
fnysa fdjuaubeu fnös fnoso fnyst fnyser aucß reg. II frysa frieren fros fros o frusit fryser aucß reg. II
fä erhalten fick fingo fätfc far
förnimma »enießmen förnam fórnummo förnummit fornimmer försvinna wer· försvann forsvunno försvunnit forsvinner
fchroiuben
\ geben gifva J J
gai güfvo gifvit gifver
\ geben
gifva J J ober g e t t ober gei:
g j u t a gießen göt goto gjutit gjuter
glida gleiten gled gledo glidit glider
glädja erfreuen ' gladde gladde gladt glilder
gnida reiben gned gnedo gnidit gnider
gripa greifen grep grepo gripit griper
gräta meinen grät grato grätit grater
gä gehen gick gingo g ä t t gar part.per/, gángen
göra machen gjorde gjorde gjort g5r
hafva } ^fc611 hade hade · h a f t har ·
heta heißen hette hette hetat heter
hinna fchaffeu hann hunno hunnit hinner
hjälpa helfen .halp hulpo hjlilpt hjalper meift reg. II
liugga hauen högg hoggo huggit . hugger .
Ii vi na faufen hven hveno hvinit liviner
M l k halten höll hallo hällit hailer hushálla, reg. I idas fich bequemen iddes iddes idits, idts ides, ids
klifva flettern klef klefvo klifvit klifver .
klyfva fpnlten •klöf klofvo klufvit Idyfver
knipa fueifcu knep knepo knipit kniper
knyta fnoten knöt knoto k n u t i t knyter
komma fommeit kom konrmo kommit kommer
krypa (riechen kröp kropo krupit kryper
kunna föuueu künde kunde k u n n a t kan
kvida roimmern kved " kvedo kvidit kvider .
kväda bichteit kvad kvado kvädit kvader
le lächeln • log logo lett ler
ledasfich langroeiien leddes leddes ledts ledes, leds
lefva leben · lefde lefde lefvat lefver
lida leiben led ledo lid.it lider ·
ligga liegen l&g · . ]&go legat Jigger
ljuda tönen Ijöd Ijodo ljudit ljuder
ljuga lügen [leiben ijög Ijogo ljugit ljuger ljuta [ben ®ob] er= Jjöt Ijoto ljutit ljuter lyss horchen ' lyddes lyddes (fehlt) lyss
lata taffen lät lato lätit later '
lägga legen lade lade lagt lagger
i meift reg. II
mala mahlen malde malde malit mal { part. per/, maid
l ob. malen
mala mahlen { part. per/, maid
l ob. malen
niga fniren neg negó nigit niger
n j u t a genießen njöt njoto · n j u t i t n j u t e r
nypa fneifeit nöp ñopo • nupit nyper
nysa uiefen nös noso' nyst nyser autß reg. I I
pipa pfeifen pep pepo pipit piper
rida reiten red redo ridit rider
— 234 —
(©retmmatif 3 3 1 . » r i e f 1 4 )
Infinitiv Imperfektum
Sup. Pres. ittd. S l m i i e r f u i i f l e i i
Infinitiv
Singular Plural Sup. Pres. ittd. S l m i i e r f u i i f l e i i
rifva reißen ref reiVo rifvit rifver
rinna fließen rann ranno runnit rinner
ryka raucffcn rök rako rukit ryker
ryta brü Heu ' röt ' röto rutit ryter
rädas fidj fnrcfften räddes räddes . rädits rades
se feffen säg . sägo . sett " ser
simma feffioiinmeti samm summo summit simmer auefj reg. I
sitfca fißen satt sutto setat sitter part, perf audß
suttit
sjuda fiebeu sjöd ' sjödo sjudit .sjuder •
sjnnga fingen sjöng sjöngo sjungit sjunger sjunka fiufeit sjönk sjönko sjunkit sjunker skilja fcffeiben skilde skilde skilt skiljer skina fdffeineit sken skeno ski nit skiner skjuta fcfjießeit sköt sköto skjutit skjuter
skola foHen skulle skulle skolat skall
skrida fcffreiteu skred skredo skridit skrider skrifva fcffreibeit skref skrefvo skrifvit skrifver skrika fcfjreieit skrek skreko skrikit skriker
skrympa fcffvumpetn skrumpte' skrumpte skrumpit skrymper nteift reg. II skryta praßten skröt skrato skrutit skryter nteift reg. II skiilfva beben skalf skalfvo skälft skiilfver meift reg. Π
skära fcffneiben skar skuro skurit skar
slinka feffleieffen slank Ύ slnnko N slunkit slinker . «
slippa entgegen slapp sluppo sluppit slipper stinta auägieiten slant slunto slintit slinter
slita abiinßen slet sleto slitit sliter
slita abiinßen
slöt slutit sluter • sluta = ooHenbeti
sluta fcffließeit slöt slöto slutit sluter • reg. I
slä fcfflagen slog slogo slagit sl8,r reg. I
smida fcffmieben smidde smidde smidit smider smita nuSrücfeit smet . smeto smitit smiter smyga fdjleicffen- smög smögo smugit smyger
smälla fnaHeit' small smällde smällt smaller aueß reg. II smalta fdffmetgen smalt smulto smultit smalter meift reg. II . smörja fdjmieren smorde smorde smort smorjer .
snytab.Nafe piißeu snöt snöto ' snutit snyter
sofva fcfflafeit sof sofvo sofvit sofver
spinna (piniien spann spunno spunnit spinner spricka plaßen sprack sprucko spruckit spricker
sprida oerbreiten spred spredo · spridit sprider aucß reg. II springa laufen sprang sprango sprungit "springer
spritta jappelu spratt spratto spruttit spritter
spörja fragen sporde sporde sport sporjer
sticka = ftricfen reg. I
sticka fteefeu stack stucko stuckit sticker sticka = ftricfen reg. I
stiga fteigen steg stego • stigit stiger
sticka = ftricfen reg. I
stinga ftecffeit o stang stungo stungit stinger stinka ftinten stank N stunko N stunkit stinker
stjäla fteffleu stal stnlo stulit stjal ·
strida ftreiteu stred stredo . stridit strider cutct) reg. II stryka plätten strök ströko strukit stryker
sta fteffen • stod stodo . statt st&r ·
städja mieten stadde stadde • stadt stadjer part. perf. stadd stödja ftüßen stödde stödde ,stödt / stoder
lob. stodjer
— 2 3 5 —
(»rief 14 3 3 1 - 332 SBortoorrat) Infinitiv Imperfektum
Sup. Pres. ind. Slnmerlungen Infinitiv
Singular Plural Sup. Pres. ind. Slnmerlungen
suga ¡äugen sog sögo sugit suger
svida brenneit sved svedo svidit svider svika euttäufcßen svek sveko svikit sviker
svälja fcß luden sv aide svalde svalt sväljer meift reg. n svälta ßungerit svalt svulto svultit svälter auch re0- n svära fludßeu svor svoro svurit svär
säga fagett sade sade sägt Säger
sälja oerfaufen sálde sälde sält säljer sätta feßeu satte satte satt sätter tag a } n e^m e U tog togo tagit tager
ober tar tiga fd)ii)eigen teg tego tegat tiger t j u t a ßenlen tjöt ' tjöto tjutit tjutor
trifvas ficß rooßl trifdes trifdes trifvits trifves auch reO- II fußten
tryta mangeiit tröt tröto try tit tryter
tyinga jioingen tvang tvungo tvungit tvingar • auch re0- I tämja jaßtnen tamde tamde tarnt tämjer
meift reg II tvä roafcßen tvádde tvädde - tvagit . tvär meift reg II töras bürfeit tordes tordes ' torts törs törs (tö'js) veta roiffeu visste visste vetat vet
vika roeicßen vek veko" vikit viker ·
bevilja = 6e=
loiltigen reg. I vilja motten ville ville velat vill bevilja = 6e=
loiltigen reg. I vinna getöintieit vann vunno vunnit vinner
vrida breßeit vred vredo vridit vrider välja maßten valde valde valt väljer vämjas etetu vämdes vämdes vämts vämjes
vänja geiüößiteti vande vande vant vänjer vant (want) växa roncßfen växte växte, vuxo vuxit växer
äta effeit ät kfco ätit . äter
3 3 2 . - 3 B o r f t o r r a t . Zur 29. gcftion.
allsköns adj. (ä'1-fcßonf}) allerfdjoiifter 1] truga v. I (titu'-gS) nufbrängen 1] en kvist s, I I (frotßt) 3TOeG 1] ett desertrussin (be-ßa'-Re-ßtn) Sefferh
s. V rofiue en dessert (be-ßa'R) Racßtifd), Deffert
s. H I
2] en pipa s. I (pF-pä) »feife (tü'-Eä) Törin, Rörrin (tüt) . Rarr (tüMt) närrifcß
(tat) nett, ßübfcß 2] en toka s. I
en tok s. I I tokig adj.
3] täck adj.
3] en förvirring s . oßtte pl.
förvirra v. I ett virrvarr
s. oßne pl.
3] mäla v. I
(foR-roTrR-Tu8) »erroirrung
( f ö R - r o F R - n ) oenotrren
( n urR - t t ) ä R ) SBirtraarr (inoUa) malen
6]
6]
6]
6]
en m&lare s. V (mbMa-Re) Rioter en mSIning s. I I (moRiun9) ©emalbe standigt adv. (fjtahi-bTt) ftetS
bestandigt adv. (bc-ftcFn-bit) beftanbig tillgd v. oreg. (tFI-go) benutjen tonne it en tillgkng s. II (tFt-gon9) »entitling nyss adv. (nufs) foeben nyligen adv. (uiF-Ii-en) turjtidj ny adj. (itU) ttett gradera v. I (gRa-be'-Ra) grabieren en grad s. I l l (gRab) ©rab sann adj. (|dit) roaljr en sanning s. II (fjaYt-ui9) 2Ba§rt)eit
" ~ ipferb ubetnefjmen
meiiten Retgung gerooljnt en hast s. I I (ßSßt)
misstycka u.U(mPfs-tüE-a) tycka v. I I (tüY-a) ett tycke s. IV (t(TE-e) van adj. (roan)
vänja v. I I ob. oreg. (toiVn-ja) geroößueu en vana s. I (roä*-nö) ©erooßußeit en ovana s. I (ü'-roä-nä) Unfttfe
— 2 3 6 —
( f f l ä o r t o o r r a t 3 3 2 » r i e f 1 4 )
vanligen adv. ( r o a Y i - l t -en ) g e w ö h n l i c h
7] bàlia v. oreg. (f)ö1-ä) . halten en hàllning s. I I ((joY-nin9) ifaltung 7] en tygel s. I I (tiP-gY)
tygla v. I 7] sedig adj:
sedlig adj.
eil sedligliet s. ohne pl.
8] eri töm s. I I 9] styra v. I I
( t ü > K )
(ßiP-bi) (ße^b-II) (ßeb'-It-het)
3ügel
¿ugelli fittfain fitt liei;
Sittlichfeit (toni) 3ügel (ßtü^-Ra) lenien en styrsel s. oßne pl. (ßtur-rßeI) §nltung en styrelse s. I I I (ßtiP-Rei-ße) »erwaltuug
•ostyrig adj. (iV-ßtü-Ri) ftörrifd) 9] p ä s tk v . o r e g . (pö^-ßtö) behaupten
ett pästäende (p5>-ßtören-be) (Behauptung
s. IV ^ 10] ett ideal s. I I I (i-be-ä'l) Qbeal
ideel adj. (i-bé-aY) ibeell ; 10] äkta adj. (5Y-tä) edjt 10] hindra v. I (i)Pii-bR0) ()iubevn
ett Linder s. V (hPti-bYi) §itibertii®
10] för det mesta (fö-rba[t]-ma''ß-ta) meiften·
adv. teil®
10] stilila tili v.Il (ßtöl-a-tPl) anftiften en tillställning (tTP-ßtai-uui9) ÜLiernn»
s. II ftaltung 10] bära sig àt (6S-Rä-ß5i-5Y) fiel) betragen
v. oreg.
10] begära v. I I (be-jft'-Ra) begehren ett begllr s. V (bé-)ftrR) »erlangen eri begärelse s. I I I (be-jä''-Rel-ße) »egehrett begärlig adj. (be-ja'-rii) begehrlich 11]möjligen adv. (möP-fi-en) möglidh
en möjligliet s. H I (möi'-li-ljet) Möglichfeit möjligtvis adv. (möi-lTt-totß) möglicher·
roeije 11] en romans.IH (RÜ-mäYi) «Roman 11] illa adv. (PI-ä) übel
dàlig adj. (böUi) fcEjfecfjt [feit 11 [ en verklighet s. III(n>cVRMi-het) «Birflidj·
verkligen adv. (roaYtf-Ii-Yi) roirflidj 12] romantisk adj. (RÜ-marn-ttßf) romantifch 12]svärma v. I (ßma'R-ma) frfjtoärnien
ett svärmeri (ßraSR-m°-Rt') Schwärmerei s. I H
en svärmare (ßroaYt-tnä-R6) Schwärmer s. V - 12] en frukt s. (fRöft) g r u ^ t
befrukta v. I (be-fßeY-ta) befruchten, begatten en befruktning (bé-fReYt-llTll9) (8e=
s. I I fruchtnng 13] ett underlag s. V (e"n-be-rfäg) Unterlage
lägga under (Iag-a-ö''n-beR) unterlegen
' v. oreg. - I
T - 2 3 7
underlágga sig (§"'n-be-dag-n) nnterbrücfeu v. rejt. oreg.
13] en plikt s. H l (pITft) »ftid)t pliktig adj. (plpf-ti) nerpfíichtet 13] en lek s. H (lé!) Spiel
leka v. H (ír-fa) fpieleit 13] behöfva v. I I (be-hör-ma) brauchen
ett behof s. V (be-hülo) (Bebürfni®
13] utestanga v. I I (tT-F-fjtaiP-a) nuofdjliefjeit stanga v. II (fjtaYrf-a) fcfjUeficii 14] gladjetom adj. (gíab-je-tüm) freubeuleer
glad adj. (glab) fl'oh en tömhet s. otpie/>/. (tiPm-hét) Seere .14] visst adv. (wPfst) géniig
visserligen adv. (roPfU-rfi-Yi) ftcl;erlid§
en visshet s. I H (íut'fj-het) ©ernifiheit 14] en brist s. I H (bRÍfct) Mangel
brista v. oreg. (bRpjj-ta) maugetn 15] gifta sig v. IV (jPf-ta) fiih uerljeiraten
ett gifterm&l s. V (jPf-teR-mö() ©he
16] en motvilja (müY-nrií-ja) (ffiiberwttíe s. ohne pl.
motvillig adj. (müY-wít-I) roiberfpenftig viliig adj. (rnPÍ-t) ' tniHig, bereit 16] en fara s. I (fV-Ra) ©efafjr
fariig adj. (fíP-rft) gefahrlid) en farlighet s.HI(fiP-rfT-hét) ©efdfi vfrcf)feit 16] ett exempel s. V (af-fia'm-pY) »eifpiet exempelvis (Sf-fjiPm-pY-mTp) beifpiel®·
adv. weife 16] en stallning s. H (jjtaY-uTu9) ©teHitug
_ sta v. oreg. (jjtö) fteheu stalla v. I I (fdaT-a) . ftetten 16].barnslig adj. (ba^ufj-li) finbifeh
en barnsligket (6rrnt{j-(T-f)ét) Sílbernheit s. I H
ett barn s. V (báni) ' Kiub 17] bara adv. (6á"-Rű) uur 17] dimmig adj. (bPm-í) nebeíig
en dimma s. I (bPm-a) «Rebet 17] en rymd s. i n (RÍÍmb) «Rnum
rymlig adj. (RÍPm-ÍT) geraumig rymma v. II (RÜYn-a) ba»oiitaufen 18] fadd adj. (fab) fabe
faddhet s. I I I (fa'b-E)et) ^nbfjeit 18] kurtisör s; I I I (fo-dt-fö'R) Gourmacfjer
1 kurtisera v. I (fe-rtT-ficF-Ra) §of machen en kurtis s. H l (fa-rtpfj) Siebelei 19] oförvillad (ü^-föR-wit-ab) unoerroorreii
adj.
förvillad adj. (fÖR-wPÍ-ab) nenoorren förvilla v. I (föR-wP(-a) nerwirren 19] ett steg s. V (fjtég) Sdhritt
stiga v. oreg. (^tP-ga) fteigeu en stigning s . I I (htPg-uTn3) Steigeruug 20] en varning s. I I (iná^-min9) Söarnung
varna v. I (marnia) roarnen
(»rief 14
20] förgifta v. I (föR-ji'f-ta) oergiften etfc gift s. m (jift) ©ift giftig adj (jFf-ti) giftig 20] en själ s. II (fdfäf) ©eele
besjälad adj. (6e-f(fyñ'-íab) befeelt gut 30. Seftioii.
mena v. I (nieMiä) meinen en mening s. EL (mr-mti0) Nleiuuug 1] arm adj. (ÖRin) arm en arm s. II (äßin) Arm 1] en varelse s. HI (roä,-Ref-ße) ©efcßöpf 1] anse v. oreg. (SYi-ße) aitfeßeii
ctt anseende (äYi-ße-en-be) Aitfefjeii s. oßne pl.
1] misshandlaz/.I(mFß-f){iitb-lci) mißfjaubehi en misshandling (mFß-ßäub-lin0) Nliß=
s. H ßanblmig 1] ingä v. oreg. (Fn-gö) eingeßeu *
en ingäng s. H (Fii-gán9) ' ©ingaiig ingäende adj. (Fti-gö-eit-b8) eiitgeßeub 2] en förbindelse (föR-6Trn-bef-ße) Sßer*
s. IH __ pfíicfjhtitg förbinda sig' (fÖR-bt'n-ba-ßäi) ficß oer=
v. oreg. pflidjten 2] en part s. IH (päRt) »artei, Seif
3] en sysselsättning (ßiFß-ei-ßat-tiiii0) 33e=
s. II fdjäftiguug sysselsätta (ßtFß-eI-ßat-ä) befdfjäftigen
• v. oreg.
syssla v. 1 (ßiFß-lü) Arbeit 3] en fantasi s. H I (fün-ta-ßi') fßßanfafie t
fantisera v. I (fän-tT-ße''-Rä)pf)antnfiereii en fantast s. H I (fän-ta'ßt) »ßantaft 4] beklagansvärd(be-ffä>-giiiiß- beboitern§=
adj. robb) wert bekiaga v. I (be-flä'-gn) betrauern
en klagau s. ofpie/>/. (flrri-gau)»e]d;n)erbe 4] bega v. oreg. (be-gö') begeßen 5] en förseelse s. IH (fö-rßer-eI-ße) »erfeßen 5] flilcka v. I (flaY-ä) ftedfeu
en fläck 5. H (flaf) glecf fläckig adj (flaY-i) flecfig 5] en heder s. offne pl. (ße'-bYi) ©ßre
hederlig adj. (l)b-be-di) eßrenßaft liedra v. I (ßr-bRci) Eeeßreii, effren 5] lyssna v. I (liFß-nä) ffordffeu
en lyssnare s. V (liFß-iiä-Re) Snufcffer 6] spekulativ adj. (ßpe-fe-Iä-ttrtt)) fpefulatio
spekulera v. I (ßpe-fe-fe'-RÖ) fpefutiereii en Spekulant (ßpe-ie-lürnt)<3pefiilant
s. i n • 6] en trüst s. offne pl. (tRoßt) Sroft
en tröstare s.V (tR0^-ta-Re) Sröfter 6] en gestalt s. H I (je-ßtü'U) ©eftolt 6] vördnadsfull (roöYb-nStß- eßrfurcßtb
adj. föl) ooil
332 gBortPorrat) en vördnads. olfit epl. (roö'rb-nöb) ©ßrfurdjt
6] en beundrare (be-o'n-bRÖ-Re) »eiuunberer s. V ·
beundra v. I ( 6 e - ö ' u - b R ä ) b e r o u n b e r n 6 ] ett rykte 5. H I ( R Ü Y - te) A u f
ryktbar adj. ( R u Y t - b ä R ) n t d f b n r
en ryktbarhet ( R ü Y t - b ä R - ß e t ) N u d ß b n r f e i t
s. H I • 6] sudla v. I (ߧY)-l8) befubelu
nedsudla v. I (ue'b-ßöb-la) befubelu nedsöla v. (iiett-ßö-fS) befubelu 7] en min I H (min) Nüene
lialfkväden (ßaYw-fraa-b®n) ßalb
adj. gefuugen kväda v. H (froa^-bü) · fingen
7] en axelryckning (SY-ßel- Acßfelgucfen
• s. H Rüf-llTll0)
en axel s. H (äY-ßY) ©dfulter pl. axlar
en ryckning s. n (RüY-ntn0) Sitttf rycka v. H (RÜ^-fö) zupfen 8] misstiinka v.ll (mFß-tairi-fä) oerbädjtigeu
misstänksam (mi"'ß-taii0f-ßäm) »erbädftig adj. _
8] ett nöje s. IV (nöF-e) · »ergnügeit nüjsam adj. (nöh-ßäm) amüfaiit 9] principlös adj. (pRiit-ßFp-löß) pvingiploä '
en princip s. I H (pRiii-ßFp) giringip . 9] obehaglig adj. (ü'-be-ßäg-lt) unaiigeneßiit
beliaglig adj. (be-ßä'g-lt) angeueßm . behaga v. I (be-ßä'-gü) gefallen ett behag s. V (be-ßäg') Anmut 9] motstä v. oreg. (ntüY-ßtö) roiberfteffen
ett motständ (nmY-ßtöub) 2Biberftaub s. oßne pl. ( . . en motständare (miFt-ßt8n-bä-Re) ©egner . s. V '
10]afskyvärd (älu-fcßü- t>ernbfcf)eiutug§=
. adj. robb) roert en afsky s. oßne pl. (ä'ro-fcßü) Abfdfeu
sky v. III (fcßü) fdjeueit 12] fordras v. I (firi-rbRaß) erforberlicß fein
fordra v. I (fiF-rbRa) forberu en fordrans. offne pl. (fü^-rbRÜn) gorberung 13] upptändar/.IV (e^p-tan-bö) aitjünben
tända v. W (täYi-ba) jiuiben 14] smidig adj. (ßmF-bl)' gefcßmeibig
en smidighet (ßmF-bt-ßet) ©efcßmeibig»
s. oßne pl. feit 14] ett maner s. V (inä-nerR) SOiauier
14] medgifva v. oreg. (mett-ji-roa ob. -je) eiu=
räumen en medgift (mrb-jift) gugeben,
s· m ©inräutnung 14] enförolämpning (fö'ß-ü- »efeibigiutg
s- H lantp-nTn0)
förolämpa v. I (fö'R-ii-läm-pä) befeibigen
— 238 —