• Nem Talált Eredményt

Brieflicher Sprach- und Sprech-Unterricht für das Selbststudium der schwedischen Sprache : 12. Brief, Abschnitt 287-301, 23. Lektion

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Ossza meg "Brieflicher Sprach- und Sprech-Unterricht für das Selbststudium der schwedischen Sprache : 12. Brief, Abschnitt 287-301, 23. Lektion"

Copied!
16
0
0

Teljes szövegt

(1)

BRIEFLICHER SPRACH- UND SPRECH-UNTERRICHT

fur d u

John Westerblad

Chancelier de la Légation do S. M. le Roi de Suède et de Norvège

SELBSTSTUDIUM DER SCHWEDISCHEN SPRACHE

Emil Jonas

Dänischem Wirklichem Kammerrat unter Mitwirkung von

J /W

ALLE RECHTE VORBEHALTEN

C. G. Morén

Oberlehrer am Technikum zu örebro

ALS MANUSKRIPT GEDRUCKT

12. «rief Schwedisch 287-301

Abschnitt

© r a m i n a tijdieS S t i t j a l t S M e r j e i d j m S : Unregelmäßige » e r b a [292] — ber I . Konjugation [ 2 9 2 ,2] — ber I I . K o n j u g a t i o n [292,3] — ber I I I . Konjugation [292,4]. — » e r b a ber I V . Konjugation [299]..

23. Seftion.

SBehbc Jüirfigfeit in einem fjnbioibuum ftedt, tonn man barauä ermeffen, toie lang fein 2Beg jroiftben bem »er·

ftönbniä imb bem »Sollen ift. SS5a5 ber 3J!euf$ ner·

fterfn" fomt, bnä muß er 011$ mollen Ibnnen.

' (©bren Sierlegaorb.)

2 8 7 . (Übung 1-4)

A. $ej;t.

[Sgl. 34 u. Arbeitsplan]

— Han oförskämd? Ali, du är tokig! Hau, som är 1 den allra frommaste,

— ßan rV-foR-[<ßamb? a, bü a tü"-fi! ßan, ßöm S bau äY-Ra fRÜ"m-aß-te, den allra beskedligaste lilla tok, man kan. tänka sig.] — Mot dig, ja, kanske.

ban äY-Ra be-f<ße"b-ft-äß-t® fPl-ä tüf, man fän ta"n8-fa ßäi. — müt bäi", ja, faYt-jcß0. Men hur vet du, hurudan han är mot henne? — Ah, kära Pelle, 9 han man ßöR me"t bü, ßa'-Rö-bäu ßän a müt ßaYi-e? — ä, tcßS^-Ra paY-6, ßan

springer smäärenden,] vet jag. Det är det enda, lian duger tili. — Ja, men ßpRFn8-e-rßmö"-a-Ren-ben, met ja. ba ä ba e"u-bä, ßan bü"-ge-rtit. — ja, man 3 jag vill inte ha nägon kusin tili min " hustru, som springer smäärenden ja mil Pn-t® ßa niF-gön föß-Fn ttl min ßo"ß-tR§, ßöm ßpRFu8-®-rßm<P''-a-Reu-ben i huset.] Man vet inte, 4 hvad en sädan kan uträtta tili sist.] — 5 Du t ßür-ß®t. man met Pn-t®, roä en ßö^-bän fän SY-Rat-ä ITC ßtßt. — bü

anser säledes, att jag hör läta hustru min fä sin vilja fram?]— frägade a-"n-ße-rßöUe"-b®ß, ät ja b8-rlöMä ße>tRe min fö ßtn roiY-jä fRam? — f R ö ^ - b ® ]

meth.toüss.-l., schwed. oeio.-u.-b. — 193 — 12

(2)

( » r i e f 1 2

287

b r u k s p a t r o n e n och f a s t e sin blick med ett p r ö f v a n d e n t t r y c k p ä r e v i s o r n . — bRe'fß-pä-tRü-nen ö fa'ß-tc ßiu fcITf ina et pRö'-roän-b6 ü'-tßüf pö Re-rot'-ßöni. — J a , det a n s e r j a g . J a g t r o r v i d a r e , G a t t du h ö r t a t i l l f ä l l e t i a k t och j a , bä 3'n-ßeR ja. j a

írür

roP-bö-R6, ät bü bö'-riä tPÍ-fa(-et t oft ö s p e g l a d i g 1 den d a r b o g s e r a r e n s öde,] som j u s t n u 4 ligger och a n g a r u p p ßpe'g-la bat t báa bäR büf-ße'-Räniß o'-be, ßöm jsßt im' li'g-eR ö ' önfl-är-ö"p diirnere p ä s t r ö m m e n . ] — ® H v a d m e n a r du?] — J o , se liiir! T a g k i k a r e n ba-nie'-R6 pö ßtrto'm-en. — roä me'-iiä-rbü? — jü, ße ffan! tu icffi'-fnrii och t i t t a ö f t e r , s ä s k a ' du f á se. S e r du d e n d ü r livita, v a c k r a h r i g g e n ,

ö trt-ä ä ' f - f R , ßö ßfä bü fö ße. ße"-fbü. bau bau roiMa, nia'f-Rä ÖRi'g-eit, som l i g g e r d a r 9 niidt f ü r Kastellholmen,] f ä r d i g l a s t a d , i O f i n och s m ä c k e r ] ßöm lt'g-e-tbaR mit fÖR iäß-taK-fföl-ufit, jn'-rbt-Inß-täb, fin ö ßma'f-eR och j u s t ä r f ä r d i g a t t g ä u t ? S e r d u de d a r t v ä h o g s e r h ä t a r n e , som l ä g g a a n

ö jößt ä fä'-rbt ö gö ü t ? ße-«bü be bä-riiuö büf-ße'R-bö-ta-rn®, ßöm lä'g-ä an p ä honoin? — J a , vis.st ser j a g . d e t ! I i Men h v a d h a r det med m i g och m i n pö ffö'u-öm?— ja, mißt ßfR jä ba"! man roä ffä-rbä" mä mäi" ö min

l i u s t r u a t t göra?] — F u n d e r a u t d e t s j ä l f ! Ser du, den e n a b o g s e r b ä t e n ä r ffe"ß-tRö at jö'-Rä? — fön-be-Rä-ü"i bä" fcffaltt)! ße-^bü, bau P-nä Büf-ße\R-f>ö-ten 5 9 9 en l i t e n , k v i c k s a t e , som f j ä s k a r och f a r o m k r i n g den v a c k r a h r i g g e n ]

en If-ten, frotf ßa'-t®, ßöm fjä^ß-iäR ö fäR öm-fRfti9 bau tuä'l-Rä &Rfg-eit I I I f ü r a t t f ä h o g s e r a lienne u t tili S a n d h a m n ] . . . ser d u , h u r 1 4 lian

föR St fö büf-ße'-Ra ffä'n-e · üt- itl ßa'nb-ffämir ... ße'-ri>ü, ffüR ffan s v ä n g e r ocli v ä n d e r och l o v e r a r o m k r i n g heime,] m e d a n den a n d r a , som ä r ßiqti'n8-er ' ö · mañv-ber ö . (ü-toe'-RaR öm-fRi'n9 ffä'it-0, me-bän ' bau S'n-bRä, ßöm a i f t s t ö r r e óeh s t a r k á r e , ] I G l i g g e r stilla och b a r a p u s t a r och r ö k e r ] och ßtÖ'R-o ö ßta'R-fa-R0, lt'fl-e-tßtPi-ä ó bä'-Ra pe'ß-tält ö Rö'-feR ö t ü n k e r f ö r sig sjtilf: 4 4 j a g v i i n t a r tills h o n k o m m e r och a m n o d a r m i g . ] tañiS-HR -fö-rßäi fcffäfU): " ja roä'n-ta-rttlß ffü"u förm-eR ö ä'n-ntü-bäR mäi.

Mén det ä r f a r l i g t , h r o r S v a n t é . . . se s ä , n u h a r d e n lilla r e d a n 1 ® t r o s s e n man bd. ä fäMtt, ERü-rßroä'it-t0 . . . ße-ßö", nü ffä-rbän IP'l-ä Rp-b3it tRö'ß-cn omhord] óc'li s v ä n s ä r a f u t á t r e d d e n I d som e n liten i ö j t n a n t ] med h r i g g e n öm-biftb. 5 ßnmn-ßaR-ü'ro ü't-öt Berb-en ßöm en I!M6n IöW-näut mä bRi'g-en i s l i i p t ä g , och den s t ö r a l i g g e r d a r ' ¿ O med l ä n g n ä s a och p u s t a r s o m en t

ßia >tög,

ö . bau ßtiT-Rc" Ifg^-cbäR mä fön9 nä'-ßä ö pe'ß-tä-rßöm en r i k t i g b r u k s p a t r o n . ] — 2 1 H v a d f a n s ä g e r d u , b r o r P e i l e ! ] — r ö t b r u k s -

Bpf-ti bRoKß-pa-tRün. — . mä fän ßäir-e-i:bü, 6r ü r pä'l-e! — Röt bReKß- patroneii, i det h a n k a s t a d e k i k a r e n i f r ä n s i g ; — s k a ' det d a r v a r a n ä g o n -'pÜT-tRñ-iien,_1 bft -ffän

fa ^ß-tä [-b

e

]

tcffp-fani T-fBö'n ßät; — ßia bä bä"R m V - R « nön

"allusion p ä ' m i g , det dar? — « ä ~ J a , det ür i n t e u t a n , d e t , b r o r S v a n t e . ] a[-§:f4a"tt pö mäi", bä bä""E,S — : j¡á, bä . ä Pn-t· ü M ä n , ,ba, bRü-tßroahi-f.

— 194 —

(3)

(Deutf<ße SBörtfügung K. 2 8 7 — 2 8 9 » r i e f 1 2 )

Meii koin nu, sä gà vi in tili fruarna, sä s k a ' v i laga, 3 3 a t t d u själf mau Jörn uü, ßö gö rot in tTl fHü'-ä-nia, • ßo ßta rov hV-ga, ät bä fcßatlo für trossen ombord.] •, • · . .

fö-rtBÖ'ß-eii öm-&ürrb. ' - · .'• · . •' . ' " : · • • '

288. (üBung 5) B. $ettt|(i}e 2BortfÜ0ttng, t»

0

t. 35 aà 70]

— @r uiroerfcßämt? Acß, bu biß »errüctt! (Ex iß ber 'aEerfrömtnfte, ber atter»

befdßeibenße fleine Rarr, bettman fieß beuten fatin. .

— ©egen'bicß ja, oieEeidßt. Aber roeißt bu batron, wie er ißr gegenüber iß?

— Acß, Heber »eEe, er macßt Heine »eforgiiugett (für fie), fteßßbu. . DaS ift baS einjige, roojn er taugt. . . · . - ! . ' • ' . . · • ' " •

— $a, aber icß rnöcßte deinen . Setter meiner'grau ßctben, ber Heine »eforgungen im §aufe madßt! B a u weiß niemals, roa§ ein folcßcr fcßlteßltcß troEbriugt. ' , ' ' ' .

' — Du meinft atfo, baß idß meine grau' ißrett BiEeti burcßfeßett taffen foE?

fragte ber ©utsbefißer, inbem er feinen » I i i mit einem prüfeubeit AuSbruct auf ben Reoifor ricßtete. ' • - ' ' ' " ' . . ' · . . ·

—: $a, baS meine icß! $cß. ginnbe ferner, baß bg ben 3uf°fl. beacßteit uttb bicß mit bem ©efcßict beS »tigfierbampferS »ergteicßeti foEteft, ber gerabe jeßt bort unten auf beut ©iront liegt mtb bampft. · . . . .

— BaS meittß bu?. ' • ·· . ' . — $a, fießft bu! Rimm baS gerttroßr ßier ttitb gmfe ßinauS, bann roirß bu eS feßett!

©ießft bu bte weiße, ßübfdße »rigg, bie bort mitten oor bem KaßeBßotm* liegt, »oEgelaßet, fein itnb fdjlaui, unb gerabe im »egrtffe fteßt, ßiitauS 31t geßcit? ©ießft bu bie beiben

»ugfierböte, bie .bei ißr anlegen! . , . ·. .

— $a, freiließ feße icß baS! Aber roa§ ßaf baS mit mir unb meiner grau 31t tun?

— ©rgrüttbe eS felbft! ©ießft bu, baS eine »ugfierboot iß etit tteiuer, feßtteflet Teufet, baS gefdßöftig um bte fcßöite »rigg ßerumfäßrt, um ße ttaeß ©anbßamn** ßiitauS 31t bugftereu ... ©ießft bu, mie eS fieß fcßroiugt uttb roenbet unb um fie taoiert, roäßreitb baS anbete, baS oiet größer unb ftärier iß, ßiEe Hegt unb nur puftet unb raueßt unb bei fieß fetbß benit: icß warte, bis fie ntieß erfueßt! Aßer ëS iß gefäßrtieß, greunb ©oattte,...

fieß, jeßt ßat baS Heilte bereits bie Tröffe an »orb ttitb bampft .ßiitauS aus ber Recbe roie ein Heiner Seutnaut mit ber »rigg int ©eßlepptau, unb baS große (»00t) liegt bort mit langer Rafe unb puftet roie ein rießtiger ©utsbefißer. • , — BaS 311m Teufet fagß bu, greunb »eEe! rief er, ittbem ber ©utsbefißer baS gernroßr von fieß roarf; foE baS eine Aufpielung auf mieß fçiit? . - • '

— $a, fo iß es, lieber Spante! Aber fomm' jeßt," baitti geßen roir ßtttein 3U ben Damen [grauen] unb battit werben toir eS fo 311 ntaeßen wiffen, baß bu fetbß bie Tröffe an »orb beiontmß! .

* Mafteiiijülm ift eine tleine Sttfei, bte mit einer. «Batterie oerfeßett ift unb militärifcße ©in»

rießtungen entßätt. · • ' ' . . .

** ©anbßamn ift ber «Borßafen oon Stccfßolmunban ber offenen See gelegen.

(üb. 6-9) C . ^ e ö e n f . Ü B e r ^ t t n g . [36]

2 8 9 . ( ü b . 10) D . 2 ; c î i e r l â t t t c r u t t g . [ 3 7 ] 1. smäiireiideti, Herne ©önge.

DaS erße 3uf«ntmenfeßuug§gHeb smä- beS BorteS smäärenden tß ber »turat non liten, ileitt. Die beßimmte gorm beS ©iitgularS ßeißt lilla; 3.». ' :

(unbeftimmt) èn liten stad, ' eine'"Heine

©tabt;

(beßimmt) den lilla Staden, bieHeineStäbt (plural) de smä städerna, bie ftettien

©täbte. - · . 2. vet jag·.·..

Der AuSbruct vet jag, wörtiiiß weiß idß, ßat, wenn er, wie in uitferem Tejte A, oßne jeben Racßbrmf ßeßt, ttur einet) ertlärenben

©intt, .etwa wie baS beutfdße ßeßß ,bu.;

3. SteUung btx prep. ' AttS [193,5] weiß ber Sernenbe bereits, baß ein rel. pron. im ©(ßwebifcßett ßäufig weg»

— 195 — • 12*

(4)

(»rief 1 2

2 8 9 — 2 9 2

Söflingen ¡c.)

bleiben fann. ©ollte eine prep. mit einem folcßen pron. oerbunben fein, roirb biefeibe a n ! Enbe bei ©aße! geftefft, j

D e t är d e t enda han duger tili, b a ! ift ba! einzige, rooju (ja bem) er taugt.

3 m ®eutfcßeu roirb ein relat. adverb, per roogu, ftatt eine! neutralen rel. pron.

nebft prep. angeroaubt.

4. h o n ftatt d e n .

F ö r a t t fä bogsera henne u t tili Sand- hamn.

SBäßrenb im attgemeinen ©ubftautioe, toetcße nicßt ÜDienfcßeii bezeichnen, meift burcß b a l

pron. d e n . d e t erfeßt werben, fiuben roir

)ier ba§ pron. henne all Erfaß für ba! 2Bort briggen oor. ®iefe Erfcßeiming hat ißren

©runb im Einfluß ber euglifchen ©precßroeife..

©päter ein Näherei hierüber.

2 9 0 . (Üb. 11-14; 20-21) E . S Ö f U t t t J C U [74]

bec Übungen u. Stufgaben bei nötigen »tiefe!.

3 u 285; (Sefprncß 33. — 1. ©tocfßolm ßat ja eine fetjr fcßöne Sage. — 2. Sa, eine ©tnbt, bie teil! auf

»etgen unb Hügeln, auf Keinen Üetfeiünfetn ober SBetbetn gelegen ift, bie fiel) in bem Karen Maßet jpiegeln, entbeßrt roirffieß uießt ber fcßönett Stnfießten.

— 3. Scß ßabe uon ber ßerrlicßett Slu!ficßt dou SWofe»

Bacte fpreeßen ßöreit. — 4. Sa, ba! ift roiitlicß ein fo ßerrtießer StnBlicf, ber fteß jit unferett güßen au!breitet.

ßeifjt ja im ©prießwori: wer (den, som) nießi ben ]3apft gefeßen, ßat Nom iticßi gefeßen. llnb fo ift elaucß mit©todfßolm: wer nicßtbie3lu!ficßt »on 3Kofe6acfe gc=

feßen ßat, ßat feinen rießtigen ©inbroef uon ber fcßönen feßwebifeßen Hauptftabt befoutmeu.

Sofung ber Slufgabe 1. hyra (ßü' Presens indikatio

5 7 (ogl. „Öfningshäfte").

-Ea) = mieten.

Imperfektum indikatio jag du, ni \ hyr

lian, hon) vi . hyra

I hyren

ni hyra de hyra

Perfektum indikatio j a g 1

du, ni > har hyrt han, bon)

vi hafva hyrt I hafven hyrt ni hafva hyrt de hafva hyrt 2. resa (RtU- Presens indikatio

jag

du, ni ; hyrde han,hon)

vi hyrde I hyrden ni hyrde de hyrde Parlicipium perfektum

hyrd

ftS) = reifen.

Im perfektum indikatio

jag 1 jag 1

du, ni \ reser du, ni • reste haii. , Bon) han. : hon)

vi tesa vi reste

I resen 1 resten

ili. resa ni reste

de resa de reste

Parlicipium perfektum rest.

3. höra (ßö^-Rä) = ßören.

Presens indikatio Imperfektum indikatio- jag |

du, ni >hör han, hon)

vi höra

I hören I hörden ni höra ni hörde

de hörde jag 1

du, ni > hörde han, hon)

vi hörde

de höra

Participium perfektum hörd

Söfung ber Qlitfgabe 5 8 .

1. J a g har anat. — 2. Har du ej ângrat? — 3.Hvad tycker d u ? — 4. Már han b r a ? — 5. Har du lyckats? — 6. Hvad tycker du om Stockholm?

— 7. J a g svimmade. — 8. Saknar du nâgot? — 9. Fryser d u ? — 10. Han undrade. — 11. Undrar du inte? — 12. Han skall inte lyckas. — 13. Hade jag anat det! — 14. J a g tyckte inte om, att hau alltid saknade nâgot.

Söjung ber Aufgabe 5 9 unb 6 0 (uießt erforberlicß).

291. tarnen.

1. Mie wirb ba! d in du itacß foleßen Mortem wie ser, hör gefproeßen ? Sft Sßuen bie Siegel erinnerlicß ? [270].

2. M a ! wiffen ©ie übet bie Mieberßolung be!

©ubjefte! in ber feßwebifeßen Umgangsfpracße? [280,i].

3. Haben bie prep. im allgemeinen einen ©infiufi auf bie folgenbeu Hauptwörter? [280,2].

4. Snbe! gibt e! einige prep., bie m gewiffen 2lu!=

briicfeit ben ©eniti» regieren. Können ©ie ein paar

»eifpielc angeben? [280,3].

[ 5 1 ]

(üb. i5) F. (Srammatif.

292. Unregelmäßige herbei.

1. Borbenterfuiig.

®ie Einteilung ber »erba in feßroaeße unb ftarfe feitnen roir fäßoit unb ßabeit m t ! mit ber Serfcßiebeiißeit berfelben befannt gemacht

[254,6].

23ir gehen jeßt gu einer anberen Einteilung ber »erba über, unb zwar zu bett regelmäßigen unb unregelmäßigen. Negelmäßig ift ein Serbuin, ba! in jeber Hiitficßt mit beit bereit!

gegebenen Siegeln übereinftinunt, unregelmäßig ein folcßel, b a ! ooit biefeit Negeln abroeicht.

®ie Hnregelmäßigfeit fann beifpiellroeife barin befteßeit, baß ber ©tamm ber einzelnen Berbnlformeu nicßt immer berfelbe ift, ober baß einzelne SDempora naeß einer anberen Konjugation a l l bie übrigen geßett. © o famt Z-S. ein »erbum, beffeti supinmn auf -at enbigt unb alfo bie I. Konjugation angibt,.

— 196 —

(5)

(©rammatif 2 9 2 Sritf 12) im pres. ind. bie ©«billigen ber П. Kon·

jugntion erßaiten: non lieta (ßeMä) ßeißett, ßeißt sup. hetat, aber pres. ind. jag heter.

2. Unregelmäßige 3Ser6a ber I . Konjugation.

А. ЗЗегЬа mit 5Doppelformen.

inf. imperf. sup. parí. perf.

tala talade talat talad f p ^ e n tal te talt talt betala betalade betalat betalad

bejaßien betalte betalt betalt ob.

betald

dela delade delat delad teilen delte delt delt spela spelade spelat spelad

fpielen spelte speit speit man ad1' mana manade manat

speit man ad1' aufforbern mante mant mant mena menade menât menad

meinen mente ment ' ment förena ' förenade förenat fOrenad

oereinen fórent*

tjäna tjänade tjänat ! tjanad bieitett tjänte tjänt tjant läna- länade . länat lánad

borgen lânte länt lánt löna lönade lönat lonad

loßnen lönte lönt lOnt visa vis ade visat visad

¿eigen viste vist vist koka kokade kokat kokad

!офеп kokte kokt kokt skapa skapade skapat skapad

fcßaffen skapte skapt skapt

©Bie bem Sernenbeti befannt rft, bitben bie

©Serba ber I. Konjugation Imperf, Supinum unb Pari. perf. burdj §in¿nfügitng оси -ade, -at, -ad.

* pari. perf. förent fommt meift nur in poetifcßer gorm, J.», im Slusbrucf: Förenta staterna bie

»ereinigten ©tonten non îtorbnmerifa. Sagegen:

de Förenade rikena bie (eßemal®) »ereinigten Königreiche (©djioeben unb Slorroegen).

(Die oben genannten ©Serba ßaben außer ber regelmäßigen ©ltbung аиф bie ber П. Kon=

jugation. (Diefe leßtere ©nbung ift bei biejen

©Serben ßauptfädßiidß für bie Шпдапдфгафе bejeitßnenb. '

B. U n r e g e l m ä ß i g f i n b a u ß e r b e m : gitta mögen, föitneit, gittade ober gitte,

gifctat; pres. ind. j a g gitter;

duga taugen, dög ob. dugde, d u g t ; pres.

ind. jag duger;

gälda bejoßleit in ber@efeßesfpracße; part. perf.

ßeißt gäldad unb gülden;

heta ßeißen, hette, hetat; pres. ind. heter;

klinga fliitgen, klingade ob. poetifdß: klang, pl. klungo, klingat, klungit;

kunna fönnen, künde, kunnat; pres. ind.

singt kan; pl. kunna;

lefva leben, lefde, lefvat ober left; pres.

ind. lefver; imper. lef;

ligga liegen, läg, legat; pres. ind. ligger;

imperf. ind. plur. lägo; imperf. konj.

läge; _ skola fotten, skulle, skolat; pres. ind. sing.

skall, plur. skola;

tvinga ¿roiugen, tvingade 'ober tvang, pl.

tvungo, tvingat ober tvungit; part.

perf. tvingad ober tvungen;

veta roiffen, visste, vetat; pres. ind. vet;

vetta (Жфйшд ßaben, vette, vettat; pres.

ind. vetter;

vilja motten, ville, velat; pres. ind. vill;

plur. vilja.

N B ! ®ie gufammeitfeßung bevilja, be=

roittigeit, ift bagegeit regelmäßig: atfo imperf.

beviljade, sup. beviljat.

©lufgabe 6 1 .

©Han überfeße in® ©фгоеЬ1{фе im „Öfnings- häfte" bie bort oon beit oorfteßenben ©Serben geroäßlten gormen.

3. Unregelmäßige ©Serba ber I I . Konjugation.

A. ©Serba auf •ja.

inf. imperf. sup. perf. part. pres. imper.

glädja (glüVja) freuen gladde gladt gladd gläder gläd städja (ßt5Y>-j<x) oerbiiigen stadâe Stadt stadd ( städer

\ städjer städ dväljas (b го ä Y-jaß) oerroeilen dvaldes dvalts ( dväljes

\ dväljs · : -Í i

dväljs kvälja (froaY-ja) efeín ( kväljde

\ kvalde

kväljt

kvalt kvald*

( dväljes

\ dväljs · : -Í i sälja (ßaY-ja) oerfaufen sälde sält säld säljer sälj välja (roaY-ja) maßten valde valt vald väljer - välj

* kralde, kvalt, kvald in ber »ebeuhmg oon plagte, geplagt.

— 197 —

(6)

(»rief 12 2 9 3 © r a m m u t i f )

(ta"m-ja) jäffmen

in/.

tämja vämjas vänja snärja stödja dölja smörja spörja skilja

Die Unregelmäßigfeit ber obenfteffenbeu

»erba befiefft barin, baß fie ben ©tammfonfo«

nanten j im imperf., sup., part. perf. roeg«

laffen. » e i einigen biefet »erba finbet außer«

bem ein »ofalroedjfel ftatt, bi?roeileit fällt ba?

j audff im imper. ittib pres: ind. roeg.

B.' » e r b a m i t »ofalroecfffel.

· . imper/.

füllen borde

(roahn-jaß)

(roa'n-jä)

(ßnä'R-fä)

(ßtoKl-jä) (bSH-jä)

(ßmo'R-ja) (ßpo'R-jä)

(fcffPl-jä)

efetn geroöffnen oerftricfen ftüßen oerffefflen furnieren fragen trenneii

imper/.

I tamde

< tämde

• tämjde . ( vämdes

l vämjdes vande snärjde sfcödde

• dólde '

• smorde sporde

• skilde

sup. per/, part.

tarnt „ tamd · tämt - tämd . t ä m j t tämjd Nvämts*

"vvämjts

vanfc va'nd snärjt . snärjd stödt stödd

pres. imper.

tämjer tämj

dolt smort sport skilt

dold . smord spord skild

vämjes vänjer snärjer ( stöder V stödjer

döljer

vänj snärj stöd dölj smörjer smörj spörjer spörj skiljer skilj.

böra (bo'-RÖ)

göra (jo'-Rä) tun, madffeu ' gjorde töras (tö'-Räß) hülfen ' . tordes sätta (ßa't-q) feffen satte

sup.

bort (6üri)

gjort torts satt

Diefe »erba ueränberu ben roeicffen » o f a l be? Qnfinitio? in einen ffarteu, unb groat bie brei erftereu ba? (lange) ö in ein. (lauge?) o, ba? lefftere ba? ä in ein a.

Da? sup. bort (büri) ift genau t>on bem gletcff gefcffriebenen, aber anber? lautenben adv.

bort (böri) ju uuterfcffeiben. -

Da? g ift befanittlicff nur cor roeicffen

»ofalen [5,2] ein Qeicffen be? Saute? j. Um biefen Saut oor bem ffarteu » o f a l be?

imp. üub supinum gu ermöglidffen, bieut g j ; 5.». göra (jö'-RÖ) macffen, gjorde (jü'-rie) madffte.

in/.

bringa hafva ha idas ledas leds lyss ' lägg a läsa löpa mala skafva ekälfva

C. » e r b a , bie in meffrfadffer »egieffuitg u n r e g e l m ä ß i g

part. perf.

bringad bragt hafd (bRthii-ä) bringen

(ffa'-roa) 1

№ • /

(P-bctß) (lp-baß) 1 (tetß) /

(tap) ·

( № ) . (lä-'-ßa) (lo'-pä)

ffabeit ficff be«

quemen ficff lang«

roeilen ffördffen legen lefen _ laufen

imper/. sup.

(. bringádé bringát

\ bragte bragt hade haft

trifvas

* \

(mäMä) mafflen (ßf;V-roä) fcffaben (fcffa'l-roa) beben (ßä'-Cga ob. fagen ' ßätr-ä)

(trP-roäß)

(Komet) bebeutet: feiten.

iddes leddes lyddes lade laste

i

.löpte lopp, pl. lupo

malde · · . skafde

Í skälfde i skalf

sade

f idits t idts ledts . lagt

' last / löpt (lupit i malt l malit ( s k a f t

\ skafvit skälft sagt

lagd last

mald malen skafd skäfven

sagd ftdff rooffl

füffleit trifdes {trihrits

— 198 —

- {

f i u b . . .

pres. sing.

bringar . har, pl. hafva ids ober ides leds ober ledes lyss

l ä g g e r läser löper mal skafver skälfver Säger trifs trifves

(7)

(SonBerfatlon :c. 292—294 »rief 12)

; Aufgabe 62. ;·".-'.·••. , ^ SKait überfeße im "Öfningsliäfte" bie bort angeführten oori ben oorfteßenben »erben geroäßlten [jormen. . ·. . . , : . '

4. Unregelmäßige » e r b a ber I I I : Konjugation.

inf. imp. ind. imperf. konj. . SUP• part. perf.

dö (M) fterben dog pl. dogo doge .. dötfc , död fâ ' (fô) · erhalten fick ' lingo finge . fâtt ' . . fângen gâ m . geßen gick „ gingo ginge .. 1 gâtt gângen le (te") · läcßefn .log „ logo loge lett . ..

se ' (feë) feßeu s kg „ sâgo säge ' ' sett sedd.

stâ (feto) fteßen stod „ stodo stode stâtt . tvâ (troö) roafcßen tvâdde „ ' tvâdde gleich bent [jnbif. j tvagit

\ tvâtt

tvagen tvâdd , Aufgabe 6 3 .

31iaü überfeße im „Öfningsliäfte" bie bort angeführten oon beit oorftefjenben »erben, ge»

mahlten fjormen. · .

298. (üb. 1618) G. ^ottbcriation.[55]

Hurudan var Fritz, sade Svante?

Hvad var det enda, hau duger tili?

Hvad ville Pelle inte ha?

Hv'ad vet man inte? [därefter?

Hvad frägade revisorn brukspatronen

Hvad tror han vidare? . Hvad gör bogseraren?

Hvad frägade brukspatronen dâ?

Hvar lâg den livita briggen? . Hurudan var han? ' Hvad frägade Svante, när Pelle frä-

gade, om han säg allt detta?

Hurudan var den ena bogserbäten?

Hvarför fjäskade han och for omkring den vackra briggen?

Hvad gör briggen vjdare?

Hurudan var den·, andra bäten?

Hvad gör densamma?

Hvad tänker han för sig själf?

Hvad har den lilla redan? . Hur svansar den af utät redden?

Hur ligger den stora där? • [Pelle?

Hvad sade brukspatronen dä han röt ât Hvad svarade Pelle, dâ Svante frä- gade honom, om det skulle vara nägon allusion pâ honom?

Hvad skulle de göra? [De skulle laga, att Svante själf...]. '

1.

2.

3.

4.

5.

7.

8.

6.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

19.

20.

21.

22.

23

294. (üb. i9) H. ©eforadje. [59]

— . ©efaräd) 34. —

Trädgärdsföreningen(tRa''-görß-föRl-e-iuna-eii) 1. Var inte lierr Karlsson i Trä"dgärds-

föreningen i gär?

' - 199

annars adv. (ahi-ärß) fonft . gärna adv. (jcF-nm) gern „ '

Moe- . (mü) norroeg. ©igenname 2. Nej, det var jag PYite, jag hade inte

tid, a"nnars hade höra fru Moe. Det jag hörde kenne.

jag garna velat är flera är sedan

en röst (Rößt) ' Stimme - förtjusande adj. (fÖ-rtcßü''-ßan-b'i) reijenb.

jämföra' v. (ja'm-fo-Ra) uergteicßen Jenny Lind . (ja'n-ü itub) > Berühmte' Kristina Nilsson(fRiß-tr-nä > jcßiueb.

. . üt'l-feön) J Sängerinnen 3. Ja, det var ve"rkiigen skada, att ni inte var dä"r. Hennes röst är verk- ligen ännu förtjusande. Men hon är naturligtvis i"nte att jämföra med en Jenny Lind eller en Kristina Nilsson.

Linde (lPri-be)' ' ©igenname uppträda v. (ö'p-tRä-bä) auftreten en afton (a'f-tön) Sibenb 4. Vet herr Linde, om hon kommer

att uppträda fle"ra aftnar?

ett slut (ßtüt) Enbe 5. Ja, jag tror till veekans slut.

— ©ejpräcß 35. — en studentnation (ßto-ba"nt-imt-)cfjü''n)

' Smiblmannfchaft 1. Hvad menar ni egentligen-med en

stude'Yitnätion i Sverige?

bèstâ "

en samling en student antingen ...

född part.

studera

(be-ßtB'·) (ßcTm-Ifn0) (ßtö-bä'nt) eller

(fob)

• befteßen »

»eretn Stubeut entraeber ... ober'

geboren (ßte-be'-Rä) ftubieren

(8)

(»rief 12 294 ©eforfiít) en provins (pRÜ-tDi'nß) »rouinj

öfversäfcta (6,-roe-rßat-a) überfeßeit 2. Ja, det är nägot helt annat än en

„Verbindung" i Tyskland. En s. k.

nation bestär af en samling studen- ter, som antingen äro fÖ"dda elier hafva stude"rat inom sa"mina pro- vins. Jag skulle i de"tta fall vilja öfversätta ordet „nation" med

„Landsmannschaft".

2. Ah, jag har varit lä"ngt borta, j a g har varit pá en tripp tili Ty"skland.

en provins (pRÜ-tDi'nß) »rouinj öfversäfcta (6,-roe-rßat-a) überfeßeit 2. Ja, det är nägot helt annat än en

„Verbindung" i Tyskland. En s. k.

nation bestär af en samling studen- ter, som antingen äro fÖ"dda elier hafva stude"rat inom sa"mina pro- vins. Jag skulle i de"tta fall vilja öfversätta ordet „nation" med

„Landsmannschaft".

besöka (be-ßö'-fa) v. befucßeu en släkting ßla'i-tiuB) »erroanbter 3. Jasä, du har hesökt dina slä"ktingar

där, förstär jag?

en provins (pRÜ-tDi'nß) »rouinj öfversäfcta (6,-roe-rßat-a) überfeßeit 2. Ja, det är nägot helt annat än en

„Verbindung" i Tyskland. En s. k.

nation bestär af en samling studen- ter, som antingen äro fÖ"dda elier hafva stude"rat inom sa"mina pro- vins. Jag skulle i de"tta fall vilja öfversätta ordet „nation" med

„Landsmannschaft".

en sväger (ßioö',-geB) ©djroager nödvändigt (uö'b-roau-btt) adv. notioenbig allvarsam (ä'i-roä-rßäm) adj. ernft passera (pa-ße'-BÜ) v. paffieren 4. Ja, min svä"ger är illa sju"k och

ville nödvändigt ta"la med mig, ifall nägot a"llvarsamt skulle passera.

Göteborg (jo-te-bö'Rj) ©igenname 3. Men man talar ju äfven om Göte-

b o r g s nation, och Göteborg är ju ingen provi"ns?

en sväger (ßioö',-geB) ©djroager nödvändigt (uö'b-roau-btt) adv. notioenbig allvarsam (ä'i-roä-rßäm) adj. ernft passera (pa-ße'-BÜ) v. paffieren 4. Ja, min svä"ger är illa sju"k och

ville nödvändigt ta"la med mig, ifall nägot a"llvarsamt skulle passera.

förhälla sig (foR-ßö'i-a) ftdfj oerljaCten uppkalla (e'p-fäi-a) benennen 4. Ja, dä"rmed förliäller det sig sä", att

nägra nationer blifvit uppkallade efter de större stä"derinoniprovinsen, dar de studerande höra liemma.

ledsam (leYßäm) adj. traurig illa daran (ban-ü'n) übel baran rask (näßt) adj. rafcß, gefuitb karlen (!är-B[e]n)

jordisk . (jü',-rbtßf) adj. irbtfcß en lycka _ (iul-ä) ©lüd 5. Ali, det var le'YIsamt detta, att han

skall vara sä illa dära"n. Han är ju ännu u"nga raYska ka"rlen och har ju allting, Ii vad en inänniska kan begä"ra af jordisk lycka.

en medlem (me'b-lem) Bitglieb särskild (ßcTR-fcßtib) befonber ett igenkänningstecken (T-ja',ii-tcßaii-Tnflß-

tel-en) ©rfeitttungSjeicfjeti 5. Ha de olika nationernas niedlemmar

nägot särskildti"genkänningstecken?

ledsam (leYßäm) adj. traurig illa daran (ban-ü'n) übel baran rask (näßt) adj. rafcß, gefuitb karlen (!är-B[e]n)

jordisk . (jü',-rbtßf) adj. irbtfcß en lycka _ (iul-ä) ©lüd 5. Ali, det var le'YIsamt detta, att han

skall vara sä illa dära"n. Han är ju ännu u"nga raYska ka"rlen och har ju allting, Ii vad en inänniska kan begä"ra af jordisk lycka.

en medlem (me'b-lem) Bitglieb särskild (ßcTR-fcßtib) befonber ett igenkänningstecken (T-ja',ii-tcßaii-Tnflß-

tel-en) ©rfeitttungSjeicfjeti 5. Ha de olika nationernas niedlemmar

nägot särskildti"genkänningstecken? 6. Ja, du minns honom naturligtvis frän de"n gängen, dä han va"r liär för ett par ä"r sedan.

hvit (rolt) weiß en mössa (mö'ß-ä) Büße gemensam. (je-me'u-ßam) gemeinfam äga (ä'-gä) befißeit en fana (fä'-na) gnßite . en lokal (iü-iä'l) . Sota!

ett nationshus (nät-fcßu'uß-ßüß) §au§ ber SaubSmauuföaft 6. Ne"j, den hvita mössan är geme"nsam för dem a^lla, men hva"rje nation äger sin e"gen fana och sin e"gen lokal, ett s. k. nationshus.

6. Ja, du minns honom naturligtvis frän de"n gängen, dä han va"r liär för ett par ä"r sedan.

hvit (rolt) weiß en mössa (mö'ß-ä) Büße gemensam. (je-me'u-ßam) gemeinfam äga (ä'-gä) befißeit en fana (fä'-na) gnßite . en lokal (iü-iä'l) . Sota!

ett nationshus (nät-fcßu'uß-ßüß) §au§ ber SaubSmauuföaft 6. Ne"j, den hvita mössan är geme"nsam för dem a^lla, men hva"rje nation äger sin e"gen fana och sin e"gen lokal, ett s. k. nationshus.

tacka. (ta'l-ä) v. banieii gemytlig (je-mil't-Ii) adj. gemütlicß träffa (tRíTf-S) v. treffen glömma (glB'm-ä) v. uergeffen 7. Ja, tacka för de"t*, den gemy"tlige

karlen, har man trä"ffat honom en gäng, sä glömmer man honom inte sä lä"tt. '

hvit (rolt) weiß en mössa (mö'ß-ä) Büße gemensam. (je-me'u-ßam) gemeinfam äga (ä'-gä) befißeit en fana (fä'-na) gnßite . en lokal (iü-iä'l) . Sota!

ett nationshus (nät-fcßu'uß-ßüß) §au§ ber SaubSmauuföaft 6. Ne"j, den hvita mössan är geme"nsam för dem a^lla, men hva"rje nation äger sin e"gen fana och sin e"gen

lokal, ett s. k. nationshus. medtagen (m5'-tä-gen) adj. entfräftet glad (gläb) adj. ßeiter en skämtare (fcßa'm-tä-B6) ©paßmadjer ett hopp (ßöp) §offnung komma sig v. fitß erßolett . 8. Ja, han var verklagen mycket me"d-

tagen, och man künde inte känna igen sä my"cket af den glade skäin- taren. Men doktorn hade dock ho"pp om, att han skulle ko"mina sig.

— Gcjpriid) 36. — hei (ßel) adj. ganj 1. God da"g, det var länge sedan jag

sä"g dig. Hvar har du va"rit heia tiden?

medtagen (m5'-tä-gen) adj. entfräftet glad (gläb) adj. ßeiter en skämtare (fcßa'm-tä-B6) ©paßmadjer ett hopp (ßöp) §offnung komma sig v. fitß erßolett . 8. Ja, han var verklagen mycket me"d-

tagen, och man künde inte känna igen sä my"cket af den glade skäin- taren. Men doktorn hade dock ho"pp om, att han skulle ko"mina sig.

längt (lönBt) adv. weit ' borta (bö'-ttä) adv. roeg [ftedjer en tripp (tBip) Ausflug, Ab=

Tyskland (tu'ßi-fou) Deutfdjfanb

medtagen (m5'-tä-gen) adj. entfräftet glad (gläb) adj. ßeiter en skämtare (fcßa'm-tä-B6) ©paßmadjer ett hopp (ßöp) §offnung komma sig v. fitß erßolett . 8. Ja, han var verklagen mycket me"d-

tagen, och man künde inte känna igen sä my"cket af den glade skäin- taren. Men doktorn hade dock ho"pp om, att han skulle ko"mina sig.

längt (lönBt) adv. weit ' borta (bö'-ttä) adv. roeg [ftedjer en tripp (tBip) Ausflug, Ab=

Tyskland (tu'ßi-fou) Deutfdjfanb

9. Nä, dä fä vi väl hoppas det bä"sta.

längt (lönBt) adv. weit ' borta (bö'-ttä) adv. roeg [ftedjer en tripp (tBip) Ausflug, Ab=

Tyskland (tu'ßi-fou) Deutfdjfanb * bebeutet etwa: na ob!

— 200 —

(9)

2 9 5 »rief 12)

24. Műm.

£)ie »lenfdjett üoII6rmgen ftets meljr tmr<$ töreti SBilíen a l s burd> ikreit SBerftanb. .

. « J a r l S e r n & a r b . )

2 9 5 , (Übung 1-4) A . . [©Sgl. 3 4« . Arbeitsplan]

När tvä unga kvinnor komma tillsammans, sä sluta de alltid 1 med att

nä-Yroc e Y F - ä iiuFn-öR iöürt-ä tTl-ßa'm-änß, ßö ßlü'-tä bé äT-tr mä ät

förstä livarandra.] — de mä nu für öfrigt vara af hur skilda samhälls- fo-rßtör roäß-äYi-biia, — bé mö itü föR öMoRit nuV-itä ata ßäß fcßPI-bä ßäYn-ßät- stiillningar och lynnen som helst, einlast de iiro lika däruti 9 att de häda ßtal-nln8-äß ö IfFn-Yi ßöm fjälßt, eYt-bäßt be ä"-Rü IF-fä bdrR-e-tt ät bé bö'-bä hafva siu mau att tala om.j Det är i de flesta fall liksom 3 ett hemligt

ßrF-roa ß!n ma"n. ät t ä M ä öm. bä a t bé flä^ß-ta fal RY-ßöm ét ßeYn-ltt

frimureri] emellan alla fruar i världeu. Sä var det ocksä nu emellan Laura

fRi-mü-RE-RL' e-mäY-äti äY-ä (RÍT-ÖR t mä'-rbYt. ßß mä bä öY-ßö nu" e-mäY-äit tae"-Rä

Holter ocli Karin Andren, och det fastäu de müttes 4 med tämligen starka ßöY-teR ő fa'-Rtn on-bRéYt, 5 ba" fä^ß-täit mßY-eß tnä täYn-li-eit ßtä"R-fä fördomar emot hvarandra.] Den unga och starka brukspatronessan liade

fö^-rbüm-äa e-nuFt loä-RäYt-bRä. bän SYP-ä ö ßtäYi-tä 6ReYß-pä-tRÜ-näß-än f j a V

nämligen föreställt sig, 5 att hon i den tarfliga revisorskan skulle träifa pä naYn-Ii-Yt fö,-Re-ßtält ßäi, ät ßün I bän taYttt-lt-a RE-IRN-ßüYß-fän ßfeY-® tua'f-ä po"

eu af dessa stela och hvassnästa hvardagsfruar,] som cndast kunna tänka én att ba'ß-ä ^te^-Iä S mä^ß-näß-tä roä^-rbäß-fRü-äR, ßönt eYt-bäßt feYi-ä täYt8-!ä

© pä sina hushäll] ocli tala 9 orn sina pigor,] uppstämma skriande 8 jeremiader po ßF-ttä ßiFß-öl ö tF-lä öm ßF-nä pF-göR, ©"p-ßtäm-ä ßfßF-äit-be je-Re-mt-är-beR oiu de dyrä tiderna] och anstiilla en kinkig exanien i fräga om 9 hushälls- öm bé btF-RÖ tF-be-mö 5 äYi-ßtäl-ä eit tcßFiF-ft äf-ßäx-m°n t fRß'-gä öm Ejö'ß-ölß- göromäl och matlaguing] 1 © för att fä tillfälle att briljera pä den yngres jö-Rü-mßl 5 mäY-läg-mn8 föR ät fö tFt-fäi-e ät bRit-jé^Ra pö bän uYP-Reß och okuimigarcs hekostnad.] Hon hade säledes, sä länge hon kunnat, stretat

5 ü,-feit-t-gä-Reß be-fö'ßt-iüb. ßün ßovb-° ßöMb-beß, ßö l«Yi«-e f)ün E©Yi-ät, ßtneMät emot 1 1 den heramade färden upp tili söder,] och när hon slutligen mäste e-mü't bän be-Rä'-mä-b6 fä'-rben ep tll ßß''-beR, ß HÖR ßün ßlüY-Ii-Yt mö"ß-te

bekväma sig därtill, hade hon föresatt sig I S att vara sä fränstötande och

be-froä,-mä ßäi bä-YFl, ß ä Y -6 {jün f ö W - ß ä t ßät ät roP-Rä ßö fRöYt-ßtö-tän-b6 5

förnäm som möjligt] — ty 1 3 att hon skulle korama att umgäs med det där fi-rnö'm ßöm möF-ltt — tu . ät ßüit ßfeY-e fö"m-ä ät SYi-göß mä bä boB folket,] det skulle aldrig komma i fräga. Karin ä sin sida föreställde sig, föY-Pt, ßfoY-0 äY-bRt föYn-ä t fnö^-ga.6-RTN 5 ßtn ßF-bä fo^-R^ßtal-b6 ßäi,

— 201 —

(10)

( » r i e f 1 2 295—296 D e u t f d j e W o r f f ü g u n g )

1 4 att unga fru Holter var en af dessa vandrande modejournaler,] om hvilka at e'n0-a [rü ffö'l-teR tuä en äiu b ä ' ß - a roa'ii-bRau-be mu,-be-fcffü-rnä-ieR, öm tuPl-fS man gärna kan säga 1 5 att de med den hjältemodigaste uppoffringskraft man ja'-nta fän ßftp-ä 3t bé ma bau ja'l-te-mü-bt-a-ßte ö ' p - ö f - R n i0ß - f R ä f t

gä omkring oeh spela det afskräckande exemplet pä alla tidens galenskaper gö öm-lRt'n« ö ßpP-lö bö ä'ro-ßfRaf-3tt-bc 3f-ßarmp-let pß a'l-a ttr-benß ga"-len-ßfri-peR i utstyrsel och snitt,] ocli att I G allt hvad som gick utom den sista mode- x ü't-ßiü-rßA ö ßmt, 5 at . .alt tuä ßöm jTf «'t-öm bau ßpß-t3 mü'-be- fiirgen och turerna i en kotiljong], vore för henne en fullkomlig terra

faR-jett · ö tü'-Re-nia t en . fön-tl-jött«, tuü"-Re foR ff3'n-e en fe'l-föm-lT ta'R-ä incognita. Hon föresatte sig därför visserligen 1 4 att vara yänlig,] ty aiiiiat tn-fö'uB-nT-tä. ffütt fö'-Re-ßät-e ßäi b ä ' R - f o R tt>Pß-c-rH-eit 3t tofP-Rä tua'u-lT, tü ä'u-at knnde hon icke; men ocksä 1 ® att inte göra det allra minsta för att ieht-b® ffütt TT-6; man ö'f-ßö at Pn-t® j5'-RÄ ba 5K-R3 ntpnß-tä f ö R at inleda wagon mera förtrolig hekantskap.] Innan de sjalfva riktigt visste huru Pn-Ie-ba nö'-gon m p - R « fö-riRüMt be-f3rn-ßfäp. t'u-ait bé fcffa'l-tuä Rpf-tit ro?ß-te ffiP-na

det liade gätt tili, I G sutto de bredvid livarandra i Karins lilla förmakssoffa.]

b ä ffäV5 göt ti"t, ße't-ü bRé[b]-tui'b raä-Rpu-bRä t iä'-Rtuß IPl-ä fö'R-mäf-ßöf-ä.

2 9 6 . (Übung 5) B . $ e u t j d ) e S B o r t f ü p n g . [ % i . 35 u..b ?o]

Wenn gtuei junge grauen gufammettfommen, fo fcffließen fie getuöffttlicff bamit, baß fte einnnber uerfteffeit, — fie mögen nun übrigen? uon ttpcff fo uerfcffiebeiter ©efellfcffaft?«

fteHung unb (utib itodff fo oerfcffiebenem) ßffarnfter feilt, nur baß fte baritt gleicff finb, baß fie beibe über ifftett Wann gtt fptecffett ffabett. @§ ift in biefem galt gleidjfam eine geffeime greimaurerei gtoifcffett allen grauen ber Welt, ©o mar e? aucff jeßt gtuifcffett Saitrn Holter . unb Karin Attbrett, obgteicff fie ficff mit gietnlicff ftarfeit Normteilen gegen einattber begegneten.

Die junge unb elegante grau be? ©ut?6efißer? ffatte fidff bte. »orfteHuitg gemadfft, baß fie in ber bürfiigeit grau be? Neoifor? eine fteife unb fdjarfgugefdffnittene. aHtäglidffe grau fittbetr tuerbe, bie nur att tffren ffauSffalt gu benfen uttb über iffre Wäbdffett gu fprecffen, fcffreienbe Klagelieber über bie teuren Qeiten atiguftimmeit' unb ein befdfftuerlicffe? Gramen über bie Hau§ffahu,1B Kocfffunft anjufieHett uermöge, um ©elegenffeit gu erlangen, auf Koften ber jüngeren uttb unerfahreneren git glängen. ©ie ffatte baffer, fo lauge fte e?.

uermocffte, ficff gegen bie angefeßte gaffrt nacff ber ©üboorftabt gefträubt, unb al? fie· ficff fdfflteßlidff bagu bequemen mußte, ffatte fie fidff uorgenommen, fo abftoßenb uttb uorneffm tuie möglicff gu feilt — benn baß fie mit biefen Beuten Umgang pflegen foHte, baoon

foitnte ttiemal? bie Nebe fein. , Karin iffrerfeit? ffatte ficff uorgefteHt, baß bie junge grau H°fte r £in e 0011 heit

roanbernben Wobejournalen fei, oott betten matt tuoffl fagett fötttte, baß fie mit ber ffelbett«

mütigfteit Kraft ber Aufopferung einffergeffett unb ein abfcffrecfettbe? »eifpiel uon. bett Dor«

ffeiteit ber Qett in ber Au?ftattung unb bem ©cffnitt abgeben, unb baß alle?, tun? außer«

ffalb ber leßten Wobefarben uttb bett Kotillontouren lag, eine ooHftäitbige t e r r a i n c o g n i t a

für fie fei. ©ie naffm ficff baffer uor, ficff gtuar frettnblicff gu geigen, bettn attber? uer«

tnodffte fie uicfft (gu erfcffeiiten); aber aucff nicfft bett geringfteu ©cffritt gu madffen, utn eine uertraulicffere »eianntfcffaft angufitüpfeii. A6er beoor fie e? felbft recfft mußten, tuie e? gefommeit, faßen fie liebeneittanber auf Karin? Keinem ©ofa.

— 202 —

(11)

(©egenfeitige it&erfeßung ro. 2 9 6 — 2 9 7 »rief 12) (üb. 6-9) C . . © e g e n f J i h c r f c ^ u n g . [36]

2 9 7 . ( 0 6 . 1 0 ) D . 2 ; e i t e r l ä u t c r u n g . [ 3 7]

1. S u f f f p j u r Bezeichnung be§ ©efcfjlechtS.

Seim Sergleich ber ©Börter r e v i s o r s k a unb

b r u k s p a t r o n e s s a finbet ber Sernenbe, baß beibe ©Börter Benennungen raei&lidjer ©5er=

foneu unb au® ben entfprechenbeti männlichen

¡Benennungen revisor unb b r u k s p a t r o n ge=

biibet ober abgeleitet' finb. ®ie Ableitung®·

enbungeit ober furjroeg Suffire finb jeboch oerf^ieben. gm Seutfdjen bebient man ftdj, um oou männlichen Benennungen bie ent=

fpredjenben gormen für ba® roeiblidje ©efdffedjt

¿u bilben, ftet® be§ Sitffije® -in, 3.93. ©räfin, (Sängerin, iprinjeffiit je. . . .

$11 biefem .groecfe ha t aber ba® ©dßioebifdhe üerf)ältni®mäßig oiele Suffixe, 001t beneti mir ßier fotgeube angeben: ·

A. „inna. . Au® grefve (gRcP-roe) © r a f roirb grefvinna

(gRe-roPn-ä) '

. „ vär'd (mftrb) 203 i V t roirb v'ardinna (roä- rbPn-ä)

„ v ä n (roan) g r e u n b roirb v ä n i n n a (roa-

.nPit-ä) '

„ författare ( f ö R - f ä Y - ä - Re) 33 e rf a f f e r roirb författarinna ( f o R - f ä t - ä - R p n - ä )

„ hjälte (jcVl-te) § e l b roirb lijältinna (jal-

tPit-a) ,

„ ö f v e r s t e (ö^-nP-rßt0) D b e r f t roirb ö f v e r - s t i n n a (ö-roerß-tPn-a) ·

„ friberre ( f R p - l ) a R -e) g r e i h e r r roirb

f r i h e r r i n a ( f R t - h ä R - P i t - ä )

„ s k a l d ( ß f ä l b ) ® i c h t e r roirb, s k a l d i n n a ( ß f ä l b - P n - ä )

B. »ska.

Au® g e n e r a l (je-ne-Rä'l) © e i t e r a l roirb g e - n e r a l s k a ( j e - i P - R a Y - ß f ä )

„ m a j o r (mä-jürR) ©Jfajor roirb m a j o r s k a . " (mä-jü'rß-fä)

„ kapten (fäp-te'n) H a u p t m a n n roirb kaptenska (fäp-tern-ßfä)

„ revisor (Re-rot'-ßöR) ©teoifor roirb re- visorska (Re-rot-ßü'rß-fä)

„ professor (pRÜ-fa^ß-ön) 3ßr 0 f e f f 0 r roirb ' professorska (pRü-fä-ßü'Vß-fä) . NB.. ®ie Seräitberung be§ o in ber ©nbung

-or ift genau ¿11 merfen! . .

§äufig E)ört mau aud; in ber Umgang®·

fpracße folche Ableitungen auf -ska, bie au®

bem gamiliennameit gebilbet finb unb al§

Benennung ber §au®frau bieiteit; j . S . P e t t e r s - s o n s k a n (peY-e-tßön-ßfäu) für grau «ßettergfon,

Vinbladskan (roFit-bläb-ßfän) für grau Sin·

blab sc. gu ber' ©egenroart ber grauen

$etter§fon imbSiitblab finb folcf)e Benennungen jeböd) . nicht ¿u gebrauchen, unb biefe Au®·

brucfSroeife gehört außerbem jebenfatt® nicht

¿u ber. Sprache ber ©e.bilbeten, . C. „essa.

A ü § p r i n s (pRtuß) roirb p r i n s e s s a ( p R t n - .

wm

„ p a t r o n (pä-tRu • ' rn) © ü t S b e f i ß e r roirb

' p a t r o n e s s a ( p ä- t R Ü- u a,ß- ä )

„ b a r o n (ba-Rü'n) S a r o n roirb b a r o n e s s a '

(bä-RLL-iicPß-ä) D. »issa.

Au® p o e t (pü-e't) ® i d ; i e r roirb poofcissa ( p ü -e- t ? ß - ä ) .

„ profet (pRÜ-fe't) P r o p h e t- r o i r b pro- f e t i s s a ( p R Ü- fe- t P ß - ä ) . •

2. ®oßf)elftfjrei6ung bc§ m .

®a§ m 'roirb am ©übe. eine® ©Borte® nicht boppelt getrieben, ä.S.telegram(te-le-gRä''m).

®a§ a ift in biefem ©Borte fitry unb regel·

mäßig müßte bann ber barauffolgenbe eilt·

fache Konfonantlaut boppelt gezeichnet roerben.

Sgl. al (äl) © r l e u b a u m unb all (ül) all.

©Birb öagegeu eine ©nbung mit aitlautenbem Sofal bem ©Borte angehängt, fo ift ba§ m boppelt ¿u fihreiben; ¿.S. t e l e g r a m m e t bie

®epefd)e, t e l e g r a m m e n bie ®epeffhen.

gn ©Börtern auf - d o r n (büm) hat biefe Siegel jeboch Ieiu e ©ültigfeit, fonberit ^ier roirb ba®

m ftet® einfach getrieben, ¿.S. f ö r d o m

(fö^-rbüm) Sorurteil, f ö r d o m e n ba® Sorurteil,

f ö r d o m a r Sorurteile. '

3. Ü6er ben Afaent.

Unfer (Eejt A bringt biegmal nidjt wenige

©Börter, bie ben Afseut a k u t ^ a 6 e u [ 2 7 ,2] ,

©Bie ber Sernenbe bereit® in ©rfaf)rung ge=

bracht haben bürfte, ift ber überroiegenbe (Eeil ber fdhroebifchen mehrfilbigen ©Börter mit bem Afjeni g r a v i s betont, unb e§ gilt alfo, um bie fchroebifcfje Setonuug genau ¿u feinten, nur biejenigeit gälle ¿u fennen, in roeldjen ber Afjent a k u t an^uwenben ift. ©Jlit Stüße einiger unferem ®ejte A entnommenen Seifpiele motten roir hier oorläitßg ein paar Segeln bafür geben refp. in ©rinnerung ¿urüdfül)ren. gm uächften Briefe folgen ausführliche Segeln betreff® ber fchroebiffhen Betonung.

a) v ä r l d e n , f ä r d e n , f o l k e t , t i d e n . ©Barum biefe ©Börter mit a k u t betont finb,' jagt unS Abfdhnitt [110,7]. .

-. b) yngre. Ü6er bie Betonung biefe® ©Borte®

oerroeifeit roir auf [135,8],

(12)

(»rief 12 2 9 7 — 2 9 9 ©ratnntűttf) c) briljera. »erba auf -era, bent beutfcßen

-teren entfprecßenb, ßaben ftetS ben akut auf ber oorleßten ©ilbe.

d) beramad, bekväma, bekantskap. Alle Börter, bie mit bem »räfij: be anfangen, betonen bie auf be- foigenbe ©ilbe mit akut.

e) förtrolig. Börter mit bem » r ä f i j för-, bem beutfcßen oer- entfprecßenb, betonen bie auf för- foigenbe ©ilbe mit akut.

f) Holter, söder. ©ubftantioa im Singular unb Abjeftioa auf -er betonen bieoorleßte ©ilbe mit akut.

g) jeremiader. Den Afjent akut auf ber oorleßten ©ilbe ßaben bie »luralia folcßer Börter, bereit ©nbfübe im ©iitgular betont ift.

h) exemplet. giejionSformen berjenigen Börter, bereu unbeftimmte gorm int ©tugular mit akut betont ift, behalten meift riefen Afjent.

i) terra incognita. Diefe Börter ßaben ben akut auS bem ©rutibe, roeil fie fftemb»

roörter finb, bte ber ©pradje mißt oöEig ein»

oerleibt ftnb.

k) revisorska. Den Afgent akut ßaben roeiblicße ©ubftantioa auf -ska, menn fie oon männlicßen ©ubftantioen auf -or abgeleitet finb.

4. f u t u r u m burtß k o m m a att.

A t t hon skulle k o m m a a t t umgäs. Bie bem Sernenbeit bereits belaunt ift, bient baS

»erbum skola jur »itbung ,beS Futurums.

$itbeS roirb ba§ futurum feßr ßäufig butcß komma att uebft folgenbem $nfimiio be§ be»

treffeubeit »erbumS roiebergegeben, 3.». jag skali resa i morgon ober jag kommer att resa i morgon icß 10erbe morgen abretfen.

298. 9tütfMttfe unb fragen it.

1. L a u r a . B i e roirb baS a beS Dipß»

tßongS an gefprocßen? [15; 16].

2. lnöttes, imperf. 0011 mötas. $ft ßier ein Uitterfcßieb jroiföeu ber AuSfpracße beS ö in ben einjeliten formen beS »erbumS möta?

(üb. 15) F . © r a m m a t i f . [ s i ]

299. SScrba ber 4. Konjugaltoit.

$n ber 4. Konjugation unterfcßeibet man noei Klaffen »erba. 3U éer I. Klaffe geßören

»erba mit einfachem »otalroedjfel, 3.». gripa (guP-pä) greifen, grep (gRep) griff, gripit (gRp-ptt) gegriffen.

$ u ber H . Klaffe geßören »erba mit jmei»

facßem »ofalroecßfel, 3.». binda (bPn-bä) binben, band (bänb) battb, bundit (böYt-bit)

gebimben. .

DaS participium perfecli ift in bem fol»

genben »erbaloergeicßnis meßt mit angefüßrt, ift aber oßne roeitereS nacß bem überall an»

gefüßrten Supinum 311 bilben; bieS ift ja felbft 0011 §auS aus nur bie $orm beS neutr. sing.

00m part. perf. DaS part. perf. roirb fomit 001t bemfelben ©lamme roie baS sup. gebilbet, ßat biefelbe »olalftufe roie biefe, ift aber be»

fanntlicß fleltierbar. @S geßt im nom. sing, masc. unb fem. auf -en, im nom. pl. auf -na aus. Nom. sing, neutr. ßat -et. DaS ficß fonft mit biefer $onn oottftänbig beienbe Supinum ßat i, anftatt e. Die beiben formen fatten im gefprocßeneii ©cßroebifcß 3ufammen, finb aber in ber ©cßrift auSeiiianber3ußatten.

» e i f p i e t e :

b i t ap e r f . part. biten, bitet (sup. bitit), bitna begrafva perf. part, begrafven, begrafvet

(sup. begrafvit), begrafna

binda perf. part, bunden, bundet (sup. bun- dit), bundna

1. I . Klaffe.

. A. » e r b a mit e (e) im imperf.

inf. imperf. sup. • bita (bP-tä) beißen bet -bitit blifva (blP-roa) roerben blef blifvit drifva (bnP-roa) treiben drei drifvit glida (glP-ba) gleiten gled glidit gnida (gnP-ba) reiben gned gnidit gripa (gaP-pö) greifen grep gripit hvina (roP-nä) faufen hven livinit klifva (tlP-roä) ftettern kief klifvit knipa (tnP-pa) Ineifen knep knipit kvida (troP-ba) ftößiten { k v i d d c lida (IP-ba) leiben led iidit niga (nP-ga) ficß oer» neg nigit

neigen

pipa (pP-pä) pfeifen pep pipit rida (aP-ba) reiten red ridit rifva (ßp-rcä) reißen ref rifvit skina (fcßp-na) gläitjen sken skinit skrida (ßtaP-bä) fcßreiten skred skridit skrifva (ßtßP-roä) fcßreibeit skref skrifvit skrika (ßtaP-lä) fcßreiett skrek skrikit slita (ßlP-ta) reißen slet slitit sprida (ßpaP-bä) oerbreiten spred spridit stiga (ßtP-gä) fteigeu . steg stigit strida (ßtßp-bä) ftreiten stred stridit

ob. stridde

svida (ßtoP-ba) brennen sved svidit svika (ßroP-fä) betrügen svek svikit vika (roP-tä) roeicßen vek vikit vrida (lORp-bii) breßen vred vridit

(13)

( © r a m m a t i ! 2 9 9 SBrief 1 2 )

B . » e r b a m i t o (u) im imperf.

ittf. imperf. sup.

begrafva (be-gRär-ma) (begrof begrafvit

b e e r b i g e n ( b e g r a f d e b e g r a f t d r a g a ( b R ä ' - g a ) d r o g d r a g i t

g i e ß e n

fara (fä'-BÖ) for farit faßren

tr-

neßmen S '9 i ) • W

N B . ® a § »erbum befara befiircßten geßt nacß ber 1. Konjugation: befarade, befarat.

C. » e r b a m i t ö im imperf.

®iefe§ ö lautet ö (lang unb gefcßtoffeu) cor einfacßen Konfonanten, o f f u r j unb etroal offener) cor jroet Konfonanten.

inf. imperf. sup.

b j u d a (bjü'-bä) bieten bjöd b j u d i t falla (f<H-5) fallen föll fallit g j u t a (jöMS) gießen göt gjut.it hugga (ße'fl-ä) ßauen högg h u g g i t hälla (ßöY-a) ßatten liöll M l l i t ljuda (jiP-bä) lauten ljöd ljudit ljuta (jtP-tü) (ben®ob) ljöt ljutit

erleibeit

n j u t a (njS*-tä) genießen n j ö t n j u t i t ryta (RÜM2) brüllen röt r y t i t sjuda (fcßü'-bä) fteben sjöd sjudit sjunga (fcßöYri-ä) fingen sjöng sjungit sjunka (fcßöYri-fä) finfen sjönk sjunkit s k j u t a (fcßuMä) fcßießen sköt s k j u t i t sluta (ßtüMä) fctjließen slöt slutit suga (ßü'-ga) faugen sög sugit supa (ßiF-pit) faufen söp supit tjuta (tcßüMa) ßeuten t j ö t t j u t i t

N B . sluta in ber »ebeutuug b e e n b i g e n , j u © ü b e b r i n g e n geßt nacß ber 1. Konju»

gation: slutade, slutat.

D . » e r b a m i t ;i (a) im imperf.

. inf. imperf. sup.

läta (löMa) [äffen . lät lätit gräta (gRöMa) meinen g r ä t grätit

E . §, (5) im imperf.

inf. imperf. sup.

Uta (ä'-tä) effen ät ätit

Slufgabe 6 4 .

3Jian überfeße im Öfningshäfte bie bort oon ben oorfteßenben »erben geroäßtten [jormen.

2. I I . Ktaffe.

A. » e r b a , bie a u n b u b e f o m m e n .

inf. imperf.

binda (bPn-ba) b a n d binbett pl. bundo

inf. imperf. sup.

brinna (bRpn-a) brann brunnit brennen pl. brunno

brista (burß-tä) brast brustit berften „ brusto

bära (bä'-Kä) bar burit

tragen ,, buro

dricka (buPf-ü) drack druckit trinien ,, drucko

finna (fFn-ci) fann funnit finbeit „ funno

förnimma (fö-rnT'm-a) förnam förnum- erfaßten „ förnummo mit försvinna (fü-rßrot'n-a) försvann för-'

»erfcßrainben ,, försvunno svunnit tdnna (ßFn-a) hann hunnit

fdjaffen, 3eit finben ,, liunno

rinna (bTYi-S) rann runnit laufen, rinnen „ runno

simma (ßpm-ä) sam summit fdßrotmmen * „ summo ,

simmade simmat sitta (ßFt-ä) satt suttit '

fißen • „ sutto sctat sk'ara (fcßcV-ua) skar skurit

fcßueiben . ,, skuro pres. skär slinta (ßlPtt-tä) slant sluntit

ausgleiten ,, slunto

slippa (ßlpp-ü) slapp sluppit lo§ roerben ,, sluppo

spinna (ßppit-ä) spann spunnit fpinnen ,, spunno

spricka (ßpRpf-ä) sprack spruckit berften ,, sprucko

springa (ßpRpiri-ä) sprang sprungit renneu ,, sprungo

spritta (ßpuPt-a) spratt spruttit auffaßren ,, sprutto

sticka (ßtpf-ä) stack stuckit ftecien • ,, stucko

stinka (ßtibri-tä) stank. stunkit ftinfen ' ,, stunko

stjäla. (fcßäUci) stal [pres. stjäl]

fteßlen ,, stulo stulit svälta** (ßroaY-tä) ' svalt svultit

ßungerit ,, svulto

vinna (roPn-ä) vann vunnit geminneit - ,, vunno

B. » e r b a , bie ö (B) unb u (u) b e f o m m e n . inf: imperf. sup.

bryta (bRÜMñ) . bröt brutit brecßen ' pl. bröto

sup.

b u n d i t

* Presens ind. heißt simmar (ßPm-IR) ober simmer (ßrm-m).

** Sluch imperf. svälte, sup. svält; bebeutet bann oorroiegenb: hungern laffen.

— 205 —

Hivatkozások

KAPCSOLÓDÓ DOKUMENTUMOK

@S mufj (bocfe) triefet fo [ferner fein, Rufftffe 311 lernen, wie man behauptet feat. Med flit och förständ mätte det väl läta göra sig. dröj er sä länge borta. ©S ift ifem

3 0 Vemodig skyndade hon in tili Gustaf, kastade sig om hans hals och grät, hvarför visste hon egentligen ej själf.] 3 1 Han tog henne pâ knät, smekte bort târarne och talade om,

— fagte Karin, oßne merlen gu laffen, baß ße ben ßalb unterbrücften ©eufger, welcßer ben leßten Borten gefolgt war, geßört ßatte, — aber räumen ©ie jeßt ein, baß

Hvad gjorde Laura, dä Karin fors- kande säg pä

Die ©acße liegt fo, baß, roetui ein ©ubftantiu (iitSbefottbere eitt Ditei); bas auf n auSgeßt, mit beut beftimmten Arttfel auf -cu tterfeßett roirb, biefer in ber

Det är ju egentligen först genom Sven Seholànder, som han och hans Sanger blifvit bekanta i Tyskland. Qit gerotffen ©egciiben roirb bie ¿lomiiiatro». form buret) bie DbjeftSform

Aftrib ßatte ftcß erßoben. ©ie ftanb jitterub unb erregt oor ißm, oßtte baratt ju benfen [utan t a n k e pä], in welcße merfwürbige Sage fie fowoßl ißtt als ftcß felbft bureß

Vach ber oben gegebenen ®arftellung eitteö jebett Vofallauted für ftd) ift eS unnötig, auf bie 2lu§fprad)e biefer ®iphthouge eitt3ugeheu. ®er Bogen über gtoei Bofalen beutet