N Y A D À G L Ï G T A L L E H A N D Á
FRUN vann FIALVA NOBELPRISET
S Z E G E D i oktober.
" F r u Szent-Györgyi h a r vunnlt hal- v a N o b e l p r i s e t " , p â s t â r man 1 Szeged, o c h d e t l i g g e r n o g en hel del sanning i d e t . N ä r m e d d e l a n d e t om att profes- Bor A l b e r t Szent-Györgyi fâtt Nobel- p r i s e t , gick d e t en v â g av Jubel genom u n i v e r s i t e t s s t a d e n , m e n det v a r Icke b l o t t d e n o m â t t l i g t populäre vitamin- f o r s k a r e n , s o m fick m o t u graiulatlo- n e r f r â n alla hâll. H a n s unga maka b l e v f ö r e m ä l f o r Ilka llvlig uppmärk- s a m h e t , t y h ä r k ä n n e r v a r j e människa till a t t h o n g e n o m alla ä r varit sin m a k e s o v ä r d e r l i g a hjälpreda i hans f o r s k n l n g s o m r â d e .
H o n s i t t e r m i t t e m o t mig 1 makarna S z e n t - G y ö r g y i s v a c k r a hem i Szeged o c h b e r ä t t a r o m sig själv. Hennes enk- la m e n h ö g s t e l e g a n U bruna klänning s t ä r b r l l j a n t m o t d e mörka ögonen, d e t m o d e r n t k a m m a d e b r u n a h&ret och d e b l i x t r a n d e v i t a tünderna. Hennes r ö r e l s e r ä r o y t t e r s t livliga u u n att v e r k a o b e h ä r s k a d e . Man känner
Fru Szent-Györgyi hjälper • sin make, "paprika-profes- sorn", i laboratoriet. Hon anser, att eti vetenskaps- man bór spela tennis och jotboll samt dansa med Stu- dent skorna. Det gör ocksä hennes make. Heia famil- jen var i laboratoriet den
oförglömmeliga tiatt dá C- vitaminét upptäcktes
i paprikan.
över till oss hela sitt láger. Och sA a r b e U d e vi alla t r e tillsammans pA la- Prof. Albert Szent- boratoriet hela n a t t e n u t a n avbrott Györgyi med maka, ™ m 1 morgongryningen fingó vl ocksá ZudUmde av vi- lön för mödan. M m m a n flck rátt:
talitet. Hon har det f a n n s C-vitamin 1 paprika! Se- hjülpt honom att dan ha vi gatt vidare pa den straten, vinna halva nobet- och n u m e r á r det fastslaget, a t t det priset och anser finns mera C-viUminer i paprika an att vetenskapsmdn t. o. m. 1 orangen, som f ö r r ans8gs ma vöt av sáli- vara det mest C-vitaminhaltiga av alla
skapsliv. fruktslag.
Ja, vad skall Jag sA mera berátta om oss sjSlva? Att vl inte bara a r b e U utan ocksá roa oss ganska t a p p e r t , sa snart vl ha en ledig stund. Vi áro bá- da tva mycket roade av a t t dansa — det gör jag ingen hemlighet av. Min man dansar nog helst m e d mig eller med min dotter, m e n vi h a arga riva- ler i de unga studentskorna. s9 jag 8r faktiskt mycket stolt över honom!
Och s8 h a r nu denna lycka m e d Nobel- priset kommit över oss.
F r u Szent-Györgyi sSger detta med ett st.r81ande. utomordentligt charme- rande leende. J a g vet inte vad det kom- m e r át mlg, men jag ö v e r r a s k a r mig sjfilv med a t t göra henne en ytterst niirgangen frfiga.
— H u r gammal a r nl egentligen.
F r a u Professor?
— Ach. Gott, jag Sr 39 ár och h a r re- dan en fullvuxen dotter. Men jag Sr inte det m l n s U rSdd för a t t bll gam- mal. Inte alls! J a g k o m m e r att f á ett vackert vitt h á r och f o r t f a r a n d e vara glad at a t t leva. Varje aider h a r sin egen charm. och det gSller bara att finna den. Man skaU aldrig ljuga för sig sjalv eller andra, utón bara leva fri och hSmnlngslös. MSnniskan Sr sin egen lyskas smed!
SSdan Sr den unga, i sin lycka helt beUgande kvlnna. som v u n n i t halva Nobelpriset för sin upptSckt, h u r det gSr till att leva livet l y c k l i g . . .
• E v a Bolgár.
Torsdagen den 11 November 1937
teriologiskt laboratorium, och medan min man a r b e u d e pä lasarettet dag ut och dag In, fick jag ISra mig h u r det gär tili att göra laboratorieundersök- nlngar, och vad jag h ä r lärde mig har sedan kommit mlg väl Uli pass längre fram 1 llvet.
Efter kriget följde vär sväraste tid.
I sju ä r var min man docent vld uni- versitetet 1 Leyden, men dar fick jag annat att göra 8n söka efter kolera- baclller. Den egentliga tjänstgöringen tog Inte min mans tld t anspräk nägot vidare, men sä förtjänade han inte heller nägra pengar, och jag mäste 1 min ringa man bidra Uli familjens up- pehällc. Jag gick alltsä igenom en gymnastikkurs och blev förestöndar- Inna för ett Zanderinstitut 1 Leyden, och pä ledlga stunder flck jag sä tjSnst göra som min mans privatsekreterare och laborant.
Jag började själv allt mera gä upp i min mans arbete. Jag lärde mig spräk och maskinskrivning för att kunna vara honom Uli nytta, och jag kom ocksä sA längt att jag künde arbeta självständigt i laboratoriet Sven vid sädana tillfällen, dä min man var upp- tagen pä annat hüll.
Det var under vära är 1 Tyskland.
som vlumlnforskningen började kom- ma 1 förgrunden l min m a n s arbete, och Sven här künde jag Uli min glädje vara honom tül hjälp. J a g har skrivit alla hans föredrag och avhandlingar och böckcr efter hans d i k u m e n och 18st alla korrekturen själv. Eljest var min egentliga uppgift att haila reda pä alla hans försöksdjur, mest harar och marsvin, och jag m l n n s ännu med vllket intresse jag följde alia tabeller na Över v a r j e djur, deras Injektioner och injektionsresultaten.
Smäningom flyttade vi över tili England, och h ä r kom llvet att gestal- Nobelpristagarens maka och dotter.
I n t e n s i v u t s t r ä l n i n g f r ä n h e n n e a\
s p r u d l a n d e livslusi och aktivitet, ocl m a n k a n s â väl förstä a t t hennes blot ta n ä r v a r o k a n a n i m e r a och elektrise r a h e n n e s omgivnlng.
— J a g g i f t e m i g n ä r j a g v a r aderto 5 r g a m m a l , s ä g e r hon. Det var pä € s k l d u t f l y k t j a g l ä r d e k ä n n a min ma J a g m i s s t ä n k c r a t t d e t v a r för a t t sp r a tid, s o m h a n f r i a d e tili mig red«
e f t e r n â g o n v e c k a och gifte sig m>
m l g e f t e r s e x v e c k o r . D e t var 191 m i t t u n d e r b r i n n a n d e krig, och v.
b r ö l l o p s r e s a g i c k till itallenska f r o t e n , d i t m i n m a n k o m m e n d e r a t s so;
m i l i t ä r l ä k a r e . J a g f ö l j d e h o n o m natu l l g t v i s dit, s o m j a g s e d a n 1 alla á r föl h o n o m pä a l l a h a n s r e s o r g e n o m oliä v ä r l d s d e l a r . F j o r t o n l ä n d e r ha vi b s ö k t hittills, ocli f i e r a b l i r d e t väl me t i d e n .
Vld f r o n t e n b l e v j a g a s s i s t e n t hos e polsk p r o f e s s o r . s o m f o r e s t e d ett bat
M11ÏU UOSBpS5tf.lSnO.Tp! ÇP 'JOqUIOAOU vT uop ioa.Hd.iyj luo Bigs HB «n uvpuyuiu
PB.V BJOll HB JUBSSOJIUI HU UB>ri l ' P ajoq.iB " U O S N A NOTA
aen
ugjuuiuiOHäupipueuiueu euuap 1 MÍ.OSAB Bll S|s W « u uios punqa« ap AB CT UOK sBXIAPun 4BSu.ixs.uoj eauçm apunn ,,punqJoj„ wuuwu » U W ^ « »J -ii\vs BUiuiBsua uapunqjyjlBpads « 8 uiou
« A J H U O Q I O J A P U S M I U S W H
jajiauBpsu punqjojnoqjoj spueiçws S adrnoxa »B 6 S UH . . p u n u j j UB4J oauonBiqu^osntf-WP «uapunq
•JojiBioads çd UAUIUBU AB 3 U ! 4PUB JASEIS A a S B t f i d n 0 4 B P 1 A '.B4BA UBHS apu MM -140. H P U3JJ18.VBS4Í U10S ' l u a i p a u i 4d a J y o r a p AB p p a f p w t u o 4 B q 4 a , v « W W W
« B8U.U040J AB 4B8u.40XB»n s u a p u o ^ j AB japuB4f>qddn '-Bp..oq«aq4B
SSSUa* ua8„4aUUBkua
•U004i4Qj «8,l«*»PI ap aus,. « r < » P
»er i » r 4aiisuB5UBJiuao AB japuengj
U
Jörn JS14A0 !
« F N N A P i mai- tarn
UBm T d ^ e q q n a » x i t a ^ s A o ; aeq S ä « uHB-uoi - a P
-U0PBU88AUS-HO4P, BSSU'AS Uap çU 4B8UU
•pusayPhPf * H - ^ f r f s i B '
B8„HUBS BH —
•japunqJöJOkspukS 4*> „ _
